I sommarsolen på Piazza Navona i Rom njuter fransyskorna Amandine och Flore-Anne av sin semester.

– Vi har ledigt nu, terminen är slut och det gäller att passa på när det inte är så mycket folk, säger Flore-Anne.

De har åkt från Lille i norra Frankrike, trots att coronapandemin fortsatt innebär restriktioner i form av testkrav eller vaccineringsintyg. Och tvång på att bära munskydd nästan överallt.

Tomt i kyrkan

Men det finns också en fördel. Europas stora turistmagneter är plötsligt lättbesökta igen.

Det upptäcker även Justin och Ingrid från tyska München, på plats vid Colosseum.

– I normala fall är det jättelånga köer här. Nu är det nästan tomt, säger Ingrid.

Samma erfarenhet har Sveriges Italien-ambassadör Jan Björklund.

– Vi var med familjen i Peterskyrkan här i våras. Vi var ensamma i hela kyrkan. Guiderna slogs om att guida just oss, konstaterar den förre L-ledaren och utbildningsministern inne på den svenska ambassaden.

Tusentals döda

Italien har varit något av ett symbolland i Europa för hela coronapandemin. Det var här som de första europeiska fallen dök upp och allvaret med covid-19 visade sig på riktigt. Över 125 000 människor i Italien har hittills avlidit i sjukdomen.

Att de utländska turisterna nu finns på plats är ändå ett tydligt tecken på att livet är på väg till det normala igen.

För att hjälpa till ytterligare är dessutom motsvarande 2 000 miljarder svenska kronor på väg från EU för att få fart på ekonomin.

Stora skulder

Det gigantiska coronastödet har samtidigt en mer långsiktig tanke. Italiens ekonomi har varit minst sagt dallrig i många år. Otaliga regeringar har kommit och gått, utan att ha fått till någon verklig förändring. Statsskulden är enorm, näst störst i EU och motsvarande 156 procent av landets BNP.

– Hela landet väntar på en ekonomisk återstart och det är inte bara efter pandemin, utan i grunden är det efter finanskrisen, konstaterar Björklund.

Förhoppningen är nu att coronapandemins djupdykning ska följas av en rejäl uppgång. Landets annars så oeniga partier har släppt fram en relativt opolitisk samlingsregering under ledning av Europeiska centralbankens tidigare chef, Mario Draghi.

Reformer på gång

Med hjälp av EU-stödet siktar Draghi nu bland annat på att ändra i skattesystemet, rättsväsendet och den offentliga sektorn. Nästa italienska val väntar inte förrän 2023, vilket ger Draghi en hyfsad tid på sig.

– Det finns ett fönster nu här under ett antal år. Reformerna är ännu viktigare än pengarna, för att åstadkomma en mer dynamisk ekonomi. Det är till exempel att den offentliga byråkratin är för omfattande och för långsam och att rättsprocesser tar en evinnerlig tid, vilket gör att företag som hamnar i konflikt med varandra inte får det avdömt, säger Jan Björklund.

Bra för Sverige?

Ambassadören hoppas samtidigt att Italiens satsningar på digitalisering och grön omställning ska vara till nytta även för Sverige.

– Vi har mängder av företag, stora och små, som har hög kompetens på detta område och det är min uppgift nu att se till att svenska företag kan komma hit, ta del av dessa investeringar, bidra till Italiens återstart och men också göra bra affärer för Sverige, säger Björklund.

Den förre L-ledaren tillträdde i höstas, men följer fortfarande hur det går för hans parti på hemmaplan. Fast utan att blanda sig i debatten.

– Jag säger till alla som frågar att jag kommenterar mycket gärna inrikespolitik – så länge det handlar om Italien, säger Jan Björklund i Rom.