Energikris het fråga för italienska väljare

Det högernationalistiska partiet Italiens bröder ser ut att gå mot seger när italienarna röstar i helgens parlamentsval – och för väljarna tycks plånboksfrågorna vara viktigast.
–Folk är tyvärr inte särskilt intresserade av frågor som rör medborgerliga rättigheter – de vill veta hur de ska kunna betala sina räkningar, säger Italienexperten Fabio Cristiano, statsvetare vid universitetet i Utrecht.

Georgia Meloni ser ut att kunna bli Italiens nästa premiärminister – den första kvinnan på posten i landets historia.

Georgia Meloni ser ut att kunna bli Italiens nästa premiärminister – den första kvinnan på posten i landets historia.

Foto: Mia Holmberg Karlsson/TT

Italien2022-09-23 06:00

Den 25 september är det dags för italienarna att än en gång bege sig till vallokalerna för att rösta i ytterligare ett parlamentsval – de senaste fyra åren har tre mer eller mindre brokiga regeringskonstellationer hunnit avverkas.

Enligt de senaste opinionsmätningarna, som på grund av landets valregler inte får publiceras senare än två veckor före valet, spås den 45-åriga Giorgia Meloni, partiledare för nationalkonservativa Italiens bröder (FDI), bli Italiens första kvinnliga premiärminister.

FDI, som i valet 2018 fick 4 procent av väljarrösterna, tros i söndagens val kunna kamma hem runt 24 procent – vilket är betydligt mer än allianskollegorna Lega och Silvio Berlusconis Forza Italia.

Enligt Italienexperten Fabio Cristiano, statsvetare vid universitetet i nederländska Utrecht, är en förklaring till Melonis framgångar det faktum att hon under de senaste åren befunnit sig i opposition – och på så sätt kunnat fånga upp många missnöjda väljare.

– Italiens bröder är det enda parti som inte har ingått i de breda koalitionsregeringar som har styrt Italien under de senaste åren – vilket har lett till att många som har motsatt sig dessa regeringar nu lockas till partiet. Det gäller även de stora delar av Femstjärnerörelsen som har varit missnöjda med att ha hamnat i en regering under Mario Draghi. Allt detta missnöje har fått sitt utlopp i det enda parti som befunnit sig i opposition – och Meloni är dessutom en väldigt karismatisk ledare, säger han.

Mario Draghi är Italiens nu sittande premiärminister.

Nära Trump och Orbàn

Under valrörelsen har mycket också skrivits om Georgia Melonis rötter i MSI (Movimento sociale italiano) – ett nyfascistiskt parti som grundades 1946 av personer som var lojala med Benito Mussolini. Meloni gick med i partiets ungdomsförbund som femtonåring – men har under de senaste månaderna vid upprepade tillfällen insisterat på att det fascistiska arvet har förpassats till historien. Enligt Fabio Cristiano är det snarare Melonis band till dagens högerkonservativa rörelse – såväl i USA som i Europa – som bör vara mer oroande. Hon står enligt honom nära personer som USA:s expresident Donald Trump och Ungerns premiärminister Viktor Orbán.

– Det man bör vara orolig över är inte de tidigare banden med fascismen – utan snarare över vad Giorgia Meloni kan komma att göra i framtiden. Många italienare är inte heller intresserade av hur hennes åsikter såg ut för 30 år sedan – och att vänstern har fokuserat så mycket på det här ämnet verkar heller inte ha lett till att de har vunnit röster, säger han.

Italien befinner sig också i ett minst sagt svårt läge. Landet, som drabbades hårt av coronapandemin, tillhör de EU-länder som är mest beroende av rysk gas, vilket har slagit hårt mot såväl de italienska hushållen som mot landets företag.

Bland italienarna växer nu oron inför de skenande mat- och energipriserna – och det är också plånboksfrågorna som tycks vara viktigast för de italienska väljarna inför söndagens val, enligt Fabio Cristiano.

– Att vänstern valt att tala om ämnen som aborträtt och Melonis rötter har inte hjälpt den att vinna röster. Italien befinner sig i en djup kris och just nu är folk ärligt talat tyvärr inte särskilt intresserade av frågor som rör medborgerliga rättigheter. Snarare bryr de sig om hur de ska få ekonomin att gå runt och kunna betala sina energiräkningar och skatter, säger han.

"Premiärminister tufft jobb"

I helgens val ställs Giorgia Melonis Italiens bröder, Lega och den numera 85-årige mediemogulen Silvio Berlusconis Forza Italia mot en vänsterkoalition – med center-vänsterpartiet PD i spetsen – och Femstjärnerörelsen, som inte ingår i någon koalition.

Och oberoende av vem som går segrande ur valstriden – vilket fortfarande är osäkert med tanke på att 35 procent av italienarna enligt de senaste opinionsundersökningarna ännu inte bestämt sig för om de överhuvudtaget ska rösta – så är jobbet som premiärminister knappast avundsvärt, konstaterar Fabio Cristiano.

– Vem det än blir som får uppdraget att bilda regering så är det ett jobb som ingen egentligen vill ha. Det ekonomiska läget i Italien är katastrofalt och att i denna situation leda landet blir tufft – oavsett vem som får göra det, säger han.

Bakgrund: Italiens politiska läge

Sedan det italienska valet 2018 har kriser följt på varandra och landet har haft totalt tre kompromissfyllda regeringsbildningar.

Femstjärnerörelsen (M5S) blev klart största parti i valet, men hade svårt att finna samarbeten och kom i slutänden överens med ytterhögerpartiet Lega om en regeringsbildning. Den då partilöse juridikprofessorn Giuseppe Conte blev premiärminister. I regering svängde opinionen till klar fördel för Lega. När Lega hotade med att fälla Conte i augusti 2019 valde han att avgå.

M5S gick i stället samman med socialdemokratiska Demokratiska partiet (PD) och ett par mindre vänsterpartier i en ny regering, åter under Giuseppe Contes ledning. I januari 2021 ledde tvister om pandemihanteringen till att ett mindre parti drog sig ur koalitionen, varpå även den föll.

I det läget vände sig president Sergio Mattarella till en välrenommerad tjänsteman, Europeiska centralbankens (ECB) tidigare ordförande Mario Draghi, och bad honom bilda en samlingsregering. Draghi fick med sig partier från hela skalan: M5S, Lega, PD, Forza Italia, Italia Viva samt några mindre partier.

I juli i år gick M5S emot de andra regeringspartierna om ett stort pandemistödpaket, vilket ledde till att samarbetet föll och att Mario Draghi lämnade in sin avskedsansökan. Han leder ett övergångsstyre fram till nyvalet den 25 september.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!