Meloni mot seger: Italien har valt oss

Italienska ytterhögerledaren Giorgia Meloni, vars parti ser ut att säkra var fjärde röst i söndagens val, utropar sig till segrare vid en valvaka i Rom.
–Italienarna har skickat ett tydligt budskap till stöd för en högerregering som leds av Italiens bröder, säger Meloni, enligt AFP.

Ytterhögerpartiet Italiens bröders partiledare Giorgia Meloni

Ytterhögerpartiet Italiens bröders partiledare Giorgia Meloni

Foto: Gregorio Borgia/AP/TT

Italien2022-09-26 02:21

Hennes anhängare fick vänta till efter halv tre på natten vid ett femstjärnigt hotell i Rom innan Giorgia Meloni klev ut på scenen.

– Italien har valt oss och vi kommer inte att förråda henne, sade hon inför en jublande publik som skanderade "Giorgia, Giorgia, Giorgia".

Det kan återstå veckor innan Italien har en ny premiärminister. Det slutgiltiga valresultatet är långt i från fastställt, men om prognoserna utifrån vallokalsundersökningar stämmer kan Meloni bli den premiärminister längst ut på högerkanten landet haft sedan andra världskriget.

"Dags vara ansvarsfull"

Hon slog an en något återhållsam ton, och betonade enighet och lovade att styra landet för alla.

– Det är nu dags att vara ansvarsfull, sade hon och beskrev situationen för Italien och EU som speciellt komplex, enligt AP.

Enligt beräkningar ser hennes Italiens bröder ut att få mellan 24 och 26 procent av rösterna. Koalitionspartnern Lega ser ut att få 8,5 procent och Silivo Berlusconis Forza Italia omkring 8 procent. Tillsammans ser det ut att innebära en högermajoritet i båda kamrarna, enligt Italiens valsystem.

Rais prognos tyder på 227–257 ledamöter av totalt 400 i underhuset, och 111–113 av de 200 i senaten, enligt BBC.

– Som det ser ut i de prognoser jag sett så får de majoritet, över 50 procent, men får inte kvalificerad majoritet så att de kan ändra grundlagen på egen hand, säger Rolf Hugoson, Italienkunnig statsvetare vid Umeå universitet, till TT.

Valdeltagandet var omkring 64 procent, enligt AFP. Mer än en tredjedel av de 50,9 miljoner väljarna valde att stanna på soffan.

Hugoson beskriver det extremt låga valdeltagandet som "den största överraskningen".

– Det var ändå uppmålat som en kamp mellan höger och vänster. Att många ändå valde att inte rösta – för mig som svensk är det ändå oväntat. Frågan är vilka som inte gått till valurnorna, säger han och fortsätter:

– Det öppnar för en spännande fortsättning, om det är en fortsatt apati i väljarkåren eller om de kommer tillbaka.

"Sorglig kväll"

Socialdemokratiska Demokratiska partiet i Italien erkänner sig besegrat, och ser enligt projektionerna ut att få 19,3 procent av rösterna.

– Det är en sorglig kväll för landet, säger gruppledaren Debora Serracchiani, enligt Rai.

Femstjärnerörelsen, som var största parti i valet 2018, backar betydligt, men tidigare premiärministern Giuseppe Conte verkar nöjd ändå med omkring 15 procent av rösterna.

– Femstjärnerörelsen har gjort en fantastisk comeback. Alla såg oss som ett ensiffrigt parti, i nedförsbacke. Nu är vi den tredje största politiska kraften. I söder, enligt de första uppgifterna, ser vi ut att vara först, säger han enligt Rai.

Bakgrund: Italiens politiska läge

Sedan det italienska valet 2018 har kriser följt på varandra och landet har haft totalt tre kompromissfyllda regeringsbildningar.

Femstjärnerörelsen (M5S) blev klart största parti i valet, men hade svårt att finna samarbeten och kom i slutänden överens med ytterhögerpartiet Lega om en regeringsbildning. Den då partilöse juridikprofessorn Giuseppe Conte blev premiärminister. I regering svängde opinionen till klar fördel för Lega. När Lega hotade med att fälla Conte i augusti 2019 valde han att avgå.

M5S gick i stället samman med socialdemokratiska Demokratiska partiet (PD) och ett par mindre vänsterpartier i en ny regering, åter under Giuseppe Contes ledning. I januari 2021 ledde tvister om pandemihanteringen till att ett mindre parti drog sig ur koalitionen, varpå även den föll.

I det läget vände sig president Sergio Mattarella till en välrenommerad tjänsteman, Europeiska centralbankens (ECB) tidigare ordförande Mario Draghi, och bad honom bilda en samlingsregering. Draghi fick med sig partier från hela skalan: M5S, Lega, PD, Forza Italia, Italia Viva samt några mindre partier.

I juli i år gick M5S emot de andra regeringspartierna om ett stort pandemistödpaket, vilket ledde till att samarbetet föll och att Mario Draghi lämnade in sin avskedsansökan. Han har sedan dess lett övergångsstyre.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!