G7-ledarna lyfte oron över Kinas kärnvapen

En gemensam hållning gentemot Kinas växande makt samt åtdragna tumskruvar och sanktioner mot Ryssland. Det stod på första dagens agenda när världsledare samlades för G7-toppmötet i Hiroshima. I en tid av ökat kärnvapenhot anses mötesplatsen ha symbolisk betydelse.

G7-ledarna i Hiroshima inför G7-mötet. Från vänster: EU:s Charles Michel, Italiens Giorgia Meloni, Kanadas Justin Trudeau, Frankrikes Emmanuel Macron, Japans Fumio Kishida, USA:s Joe Biden, Tysklands Olaf Scholz, Storbritanniens Rishi Sunak och EU:s Ursula von der Leyen.

G7-ledarna i Hiroshima inför G7-mötet. Från vänster: EU:s Charles Michel, Italiens Giorgia Meloni, Kanadas Justin Trudeau, Frankrikes Emmanuel Macron, Japans Fumio Kishida, USA:s Joe Biden, Tysklands Olaf Scholz, Storbritanniens Rishi Sunak och EU:s Ursula von der Leyen.

Foto: Stefan Rousseau/AP/TT

Japan2023-05-19 17:50

Kina ska veta att stormakterna inom G7 står enade gällande stödet till Taiwan och sanktionerna mot Ryssland, som kinesiska företag upprepade gånger anklagats för att kringgå. Samtidigt bör G7-ländernas ekonomiska relation till Kina präglas av mindre risktagande – utan att klippa banden. Så gick de väntade tongångarna under tredagarsmötet som inleddes på fredagen.

– Detta G7 är inte ett antikinesiskt G7, sade Frankrikes president Emmanuel Macron i veckan enligt nyhetsbyrån AFP.

– Vi har ett positivt budskap till Kina: att vi är redo att samarbeta på villkoret att vi kan förhandla tillsammans.

Mötet hålls vid en kritisk tidpunkt, där kärnvapenspänningarna i världen är på den högsta nivån sedan kalla krigets slut i och med Rysslands krig i Ukraina. Att ledarna – däribland USA:s president Joe Biden – samlas i just Hiroshima anses därmed särskilt symboliskt.

Över 100 000 döda

I år är det 78 år sedan USA på order av president Harry Truman släppte en atombomb över staden, vilket ledde till att Japan kapitulerade och andra världskriget tog slut. Över 100 000 människor dödades av atombomben över Hiroshima.

"Kinas snabbt ökande kärnvapenarsenal är ett orosmoment för den globala och regionala stabiliteten", säger G7-ledarna i ett gemensamt uttalande.

Enligt en rapport från fredsforskningsinstitutet Sipri förfogar Kina över 350 kärnvapenbestyckade stridsspetsar, långt färre än såväl USA som Ryssland, men en siffra som ökar. Enligt Sipri kan Kina ha 1 500 kärnvapenstridsspetsar år 2035.

Det oroar västvärlden och G7-ledarna varnar för att Kina agerar "utan insyn eller meningsfull dialog".

Ledarna inledde fredagen med att lägga ned en krans vid ett minnesmärke för offren för bomben över Hiroshima. Då fördömde de även Ryssland för dess kärnvapenhot i samband med kriget i Ukraina, vilket de kallade "farligt och oacceptabelt".

Den senaste tiden har EU väckt ilska i Peking genom förslag på exportbegränsningar av "känslig teknologi" för åtta kinesiska företag som unionen misstänker gör affärer med Moskva.

Zelenskyj på ingång

Under helgens möte i Japan väntas liknande förslag diskuteras. Hoppet är att täppa igen de luckor som möjliggör att sanktionerna gentemot Ryssland kringgås.

Ovanligt många länder som inte ingår i G7 är enligt AFP inbjudna till helgens möte, däribland Indien och Brasilien. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj väntades ursprungligen delta via länk, men tidigt på fredagen meddelade Kiev att presidenten troligen kommer att närvara fysiskt under den sista mötesdagen på söndagen.

Tanken är att Zelenskyj på så vis ska kunna säkra stöd från fler länder – så som just Indien och Brasilien.

Zelenskyjs digitala deltagande kungjordes i samband med Japans premiärminister Fumio Kishidas besök i krigsdrabbade Ukraina i mars. Det japanska Ukrainabesöket sammanföll med Kinas president Xi Jinpings tre dagar långa visit i Rysslands huvudstad Moskva.

Fakta: G7

G7-toppmötet i Hiroshima, Japan, hålls den 19–21 maj.

G7-gruppen bildades 1975 och står för Group of seven. Det är ett informellt forum för de länder som brukar kallas för världens rikaste: Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland och USA.

EU deltar också med representanter.

Kina, vars ekonomiska och politiska makt tog fart långt efter att G7 bildades, ingår inte – trots landets betydelse i dag.

Mellan 1997 och 2014 kallades klubben för G8. Då ingick även Ryssland, vars förtroende sedan ansågs förbrukat i och med invasionen av Krim 2014.

Helgens toppmöte följer på ett G7-möte i japanska Niigata 11–13 maj, då finansministrar och centralbankschefer inom stormaktsklubben gjorde upp om fortsatt inflationsbekämpning, ökat stöd till Ukraina och skärpta sanktioner mot Ryssland.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!