Liberala demokratiska partiet (LDP), som i princip suttit vid makten i Japan sedan andra världskrigets slut, fick 264 stolar i söndagens parlamentsval.
Det var klart över de 233 som krävs för majoritet i underhuset.
För partiledaren Fumio Kishida, som utropat sig till vinnare, var valet en förtroendeprövning, bara en månad efter att han tillträdde på posten.
– Det var ett väldigt tufft val, men folkets vilja – att de vill att vi ska skapa det här landets framtid under det stabila LDP-Komeito-styret och Kishidaregeringen – visade sig, säger Kishida.
Sammanlagt knep LDP och dess mindre koalitionspartner Komeito 293 mandat, rapporterar lokala medier.
"Vet inte säkert"
LDP gick till val med löften om mer pengar till coronavirusforskning, minskade klimatutsläpp, satsningar på vätgasenergi och att få i gång kärnkraftsreaktorer.
– Vi vet inte säkert vad han planerar att göra, men vi vet att hans inställning inte kommer att skilja sig så mycket från "Abenomics", säger Hideaki Tanaka, statsvetarprofessor vid universitetet Meiji.
Kishida, 64, var tidigare utrikesminister och ses som en person som håller låg profil och söker samarbetslösningar – en del har beskrivit honom som okarismatisk. Han valdes till partiledare och premiärminister så sent som den 4 oktober och utlöste nyval bara tio dagar senare.
Företrädaren Yoshihide Suga satt bara ett år som LDP-ledare efter Shinzo Abe som hade makten i åtta år – längre tid än någon annan premiärminister i Japan. Abes ekonomiska politik har fått smeknamnet Abenomics.
Ökade klyftor
Kishidas första uppgift som premiärminister har varit att försöka stärka LDP:s ställning som försvagades under Suga. Denne fick bland annat mycket kritik för hur pandemin hanterades och för att OS i Tokyo genomfördes trots omfattande motstånd.
Enligt kritiker har den korta kampanjperioden, 17 dagar, gynnat LDP.
Oppositionen menar att klyftorna har ökat i Japan under Abe-Suga-åren. Man talar även om korruption och tystade kritiker under föregångarnas styren.
De senaste åren har valdeltagandet i Japan varit lågt. Endast runt 56 procent av landets röstberättigade beräknas ha deltagit i årets val, enligt japanska medier.