Situationen i Jemen kallas ofta för världens värsta humanitära kris. Kriget som har rasat sedan 2014 har skördat tiotusentals liv och tvingat miljontals människor på flykt.

I landet på Arabiska halvöns sydspets råder ett oerhört armod. Två tredjedelar av befolkningen lider av undernäring, svälten står för dörren, och åratal av krig har ödelagt infrastruktur och slagit mot sjukvården, som nu också är hårt pressad av pandemin.

Trots det är omvärldens engagemang svagt, och en givarkonferens i svensk-schweizisk regi i våras lyckades bara samla in knappt hälften av de 3,85 miljarder USA-dollar som enligt FN behövdes för att undvika en hungerkatastrof.

Komplex konflikt

Skälet är dels att landet är svårtillgängligt både för politiker och journalister, dels att kriget i sig är komplext, med inblandning av regionala stormakter som Saudiarabien och Iran, tror utrikesminister Ann Linde (S), som tar emot TT på sitt arbetsrum efter att ha träffat sin jemenitiske motpart Ahmed Awad Bin Mubarak.

– Det är så många inblandade, det är en svår konflikt som inte är helt enkel att förklara, inte som "talibanerna är onda, de andra är goda", säger hon.

Just Afghanistan, med talibanernas dramatiska maktövertagande och västmakternas kaotiska evakueringsinsatser i augusti, har kastat ljus på Europas oförmåga att agera självständigt vid kriser i regionen. EU:s utrikeschef Josep Borrell vill nu att medlemsstaterna drar lärdomar, och föreslår en ny militär insatsstyrka som snabbt kan sättas in i liknande lägen, för att minska beroendet av amerikanskt stöd.

Linde: Fel väg

Initiativet ekar av den franske presidenten Emmanuel Macrons krav på "strategisk autonomi", att EU ska göra sig mindre beroende av USA, bland annat genom satsningar på ökad militär kapacitet.

En dålig idé, enligt Linde.

– Jag tror att det är fel väg att gå. EU har sin styrka i diplomati, bistånd och politiska initiativ. Inte att vi skulle gå in med någon slags militär, jag tror inte alls på det, säger hon.

Däremot vill Linde se ett ökat EU-fokus på länderna runt Persiska viken, och tillsättandet av ett särskilt Gulfsändebud.

– Jag tror att EU måste engagera sig mycket mer i Gulfregionen. Det är något vi har drivit i flera år. Vi har inte fått gehör ännu, men vi tar upp det hela tiden.

Svensk diplomat nytt sändebud

I augusti utnämnde FN:s generalsekreterare António Guterres den svenske diplomaten Hans Grundberg till sitt särskilda Jemensändebud, sedan britten Martin Griffiths inför säkerhetsrådet i juni besviket konstaterat att han misslyckats med sitt uppdrag.

– Det är ett kvitto på Sveriges betydelse, att FN valde en svensk att efterträda Griffiths. Jag hoppas att det ska ge ny energi till förhandlingarna, säger Linde, som själv besökte Jemen tidigare i somras, då utsänd av EU.

TT: Vad talar för att Grundberg kommer att lyckas bättre?

– Dels engagerar sig amerikanerna nu väldigt starkt, både politiskt och diplomatiskt finns ett stort intresse, vilket givetvis spelar roll. Dels så finns det en krigströtthet, saudierna säger i princip helt öppet att de vill att kriget ska avslutas, och det finns också andra länder som har dragit tillbaka sina styrkor för att de inte vill vara med längre.

– Ibland kommer man till en punkt efter många års krigande där sidorna tröttnar. Kostnaderna blir för stora. Men så länge de tror att de kan vinna är de kvar.