Splittringar inom den vanligtvis diskreta jordanska kungafamiljen når sällan allmänhetens ögon och öron. Men i april briserade en bomb som avslöjade osämjan mellan kung Abdullah och hans halvbror Hamza – då den senare sattes i palatsarrest.
Rykten om ett avvärjt kuppförsök florerade och naggade bilden av Jordanien som en stabil oas i en konfliktdrabbad region. Längst fram i strålkastarljuset stod Hamza, som anklagades för att i samröre med såväl inhemska som utländska aktörer vilja destabilisera Jordanien.
Kritiserar kungen
Den 41-årige prinsen har varit en högljudd kritiker av det han menar är korruption, nepotism och ett auktoritärt styre i det mäktiga kungahusets ledarskikt. Vissa ser därför prinsen som en man som framför allt kämpar för vanliga jordaniers sak och som ett offer för halvbroderns allt större intolerans mot misshagliga röster.
Men källor nära palatset menar att Hamza snarare är besatt av tronen och aldrig har kommit över att han själv inte blev kung. Han var kung Husseins favoritson. Men han var för ung för att ta över tronen 1999, då Abdullah i stället utsågs till efterträdare.
Det var dock den döende kungens önskan att Hamza skulle bli kronprins. Men 2004 berövade Abdullah honom titeln och gav den till sin son.
– Det sägs att Hamza har träffat företrädare för olika klaner och opposition som är missnöjda med ekonomin, har hovexperten Roger Lundgren tidigare sagt till TT.
– Men jag tror att det ligger mycket mer bakom konflikten. Det finns sår som går tillbaka flera årtionden. Det här är ett familjegräl som utspelats för öppen ridå.
Efter några dagar i husarrest skrev dock Hamza under ett brev där han svor trohet till sin halvbror och kung Abdullah förklarade därmed krisen över.
Anklagas för medhjälp
I och med lojalitetsförklaringen undgick Hamza åtal. Men Hassan bin Zaid, avlägsen släkting till kungen, och Bassem Awadallah, tidigare chef för hovstaterna, har ställts inför rätta. De anklagas för att ha konspirerat med Hamza för att avsätta Abdullah och göra den tidigare kronprinsen till kung.
"Prins Hamza var fast besluten att tillfredsställa sin personliga ambition att styra, i strid med konstitutionen och hashemitisk sed. För att lyckas försökte han utnyttja befolkningens oro och problem och hetsa till uppror och frustration i samhället", står det i åtalet.
Åtalet bygger på röstmeddelanden som har samlats in av underrättelsetjänsten och som påstås bevisa att Hamza väntade på rätt ögonblick att agera. Myndigheterna hävdar att de lyckades kväsa ett kuppförsök i sin linda, medan advokater har sagt att det inte finns några bevis för att någon komplott planerades med hjälp av medbrottslingar inom säkerhetsstyrkorna.
Döms till fängelse
Men domstolen anser att det finns bevis för att Awadallah och bin Zaid ville destabilisera monarkin och dömer dem till 15 års fängelse vardera. De nekar till brott. Men enligt domstolen var de båda männen delaktiga i planerna på att föra fram Hamza som ett alternativ till kung Abdullah, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.
Försvarssidan hade begärt att Hamza skulle vittna, men det avvisades av domstolen. Myndigheterna hävdar att rättegången ändå har varit rättvis medan juridiska experter har ifrågasatt dess legitimitet – eftersom mannen som står i centrum i fallet överhuvudtaget inte har varit på plats.
Awadallah och bin Zaid är de mest seniora medlemmarna av etablissemanget att ställas inför jordansk säkerhetsdomstol, en instans som vanligtvis hanterar militärer och knarkbrottslingar. Människorättsaktivister menar att domstolen inte når upp till den standard som krävs för att rättegången ska vara fri och rättvis.
Rättegången har hållits bakom stängda dörrar sedan myndigheterna sagt att offentliga förhandlingar skulle kunna äventyra rikets säkerhet.