Lång sista resa för karibiska urinvånare

De dog kanske mer än 1 000 år innan några européer kom till deras öar. Ändå hamnade deras kvarlevor i Nederländerna. Men nu har nio urinvånare från Sint Eustatius kommit hem till sista vilan.

Fynden har gjorts vid utgrävningar vid Oranjestad. Bild från en uppföljande utgrävning 2021.

Fynden har gjorts vid utgrävningar vid Oranjestad. Bild från en uppföljande utgrävning 2021.

Foto: Dick Drayer/AP/TT

Karibien2023-03-15 07:29

Det var på 1980-talet som forskare hittade skelettfragment vid en utgrävning i Oranjestad på Sint Eustatius, en ö som även kallas Statia och ingår i det som då kallades Nederländska Antillerna. Av de tillhörigheter som fanns bredvid att döma kan det handla om fynd från 400-talet, uppger öns lokala styre i ett pressmeddelande.

Det handlar om nio personer från kariberna, ett urfolk som länge levt på öarna norr om Sydamerika och som gett upphov till regionens namn Karibien. Men i enlighet med gammal kolonial praxis fördes fynden till Nederländerna, och först häromåret inleddes en process för att de skulle få en värdig begravning på hemmaplan.

Beskrevs som obebodd

Nu har kvarlevorna återförts till Statia. Lokala kulturarvsansvariga ska besluta hur och var begravningen ska ske, rapporterar nyhetsbyrån AP.

Vad som hände med deras folk på ön är oklart – européerna som i upptäcktsresanden Kristofer Columbus spår intog Sint Eustatius på 1600-talet beskrev den som obebodd. Men med ett centralt läge blev den sedan ett rikt och eftertraktat nav i den transatlantiska slavhandeln, och bytte händer mellan nederländska, brittiska och franska kolonisatörer många gånger.

Roosevelt på besök

Ett tag var grannarna svenskar, då närbelägna Saint-Barthélemy var en svensk koloni åren 1784 till 1878. Ön spelade även en huvudroll när ett nytt land vid namn USA skulle bildas – upprorsmännen mot britterna på Nordamerikas fastland hade svårt att hitta någon som ville sälja dem vapen, men på Sint Eustatius var alla som kunde betala välkomna.

USA:s president Franklin D Roosevelt besökte 1939 den nederländska ön för att tacka för hjälpen.

För tillfället är dock Sint Eustatius 3 200 invånare inte helt nöjda med USA. Även där finns fornminnen som ön vill ha tillbaka. Lokalregeringen i Oranjestad meddelar att man nu ska fokusera på att få hem föremål som finns på universitetet William & Mary i Virginia, skriver AP.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!