I snart två veckor, sedan den 12 december, har aktivister från Azerbajdzjan blockerat Latjinpasset, den enda större vägen mellan Armenien och det omtvistade området Nagorno-Karabach.
Anledningen sägs vara att de vill uttrycka missnöje med olaglig och miljöfarlig gruvbrytning. Styret i Azerbajdzjan kallar protesterna spontana och legitima, medan det armeniska ledarskapet ser dem som iscensatta av den azeriska regeringen.
Sedan 2020, då det senast var en större väpnad konflikt mellan Armenien och Azerbajdzjan om området, har byarna i Nagorno-Karabach varit nästintill isolerade från omvärlden. De flesta förnödenheter till regionen har förts dit genom det nu blockerade Latjinpasset.
Situationen för tusentals människor är nu osäker, med hotande brist på mat, bränsle och medicin.
Fördömer blockaden
Den armeniske premiärministern Nikol Pasjinjan fördömer blockaden, och kallar den en humanitär kris. Armeniens parlament beskyller Azerbajdzjan för att avskärma Nagorno-Karabach och dess befolkning från omvärlden – anklagelser den azeriska regeringen slår ifrån sig.
En korrespondent från AFP kunde två dagar efter det att blockaden inletts se att ryska militärtransporter åkte på vägen, däremot ingen civil trafik.
Konflikten om Nagorno-Karabch går flera decennier tillbaka i tiden. Ärkefienderna och grannländerna Armenien och Azerbajdzjan hävdar båda att området tillhör dem. I dag har området en semi-autonom status, och bebos till största del av etniska armenier men tillhör officiellt – och är helt omgivet av – Azerbajdzjan.
Under 1990-talet rasade häftiga strider om området. Under hösten 2020 bröt strider åter ut, ett krig som ledde till 6 500 dödsfall innan ett eldupphör förhandlades fram med rysk medling. Ryssland har sedan dess haft fredsbevarande styrkor i området.
Armenien anklagar nu de ryska styrkorna för att ha misslyckats med sitt uppdrag eftersom blockaden inte har kunnat stoppas.
FN varnar för ny konflikt
Både Armenien och Azerbajdzjan har skrivit till FN:s säkerhetsråd och generalsekreteraren António Guterres, med vitt skilda redogörelser om blockaden och anklagelser om brott mot den andra sidan, säger FN:s biträdande generalsekreterare Miroslav Jenca till nyhetsbyrån AP.
USA:s utrikesdepartement varnar för att blockaden har allvarliga humanitära konsekvenser och är ett hot mot fredsprocessen. Och Miroslav Jenca uppmanar det internationella samfundet att förhindra en upptrappad konflikt mellan Armenien och Azerbajdzjan innan det är för sent.