"Hittad på bårhus, skjuten i huvudet."

"Har fått armen bruten, nekas vård."

"Torterad med strykjärn på ryggen."

"Försvunnen."

Några av de tusentals raderna i ett Excel-dokument som Botagoz Issajeva fyller på dag och natt. Mellan varven intervjuar hon demonstranter som gick ut på gatorna för att protestera mot president Kasym-Zjomart Tokajevs brutala regim – och nu anklagas för att rättfärdiga terrorism.

Den kazakiska människorättsaktivisten lever i exil i Sverige. Återvänder hon till hemlandet väntar ett långt fängelsestraff för hennes engagemang i rättighetsfrågor och ansvarsutkrävande från tjänstemän, säger hon. Issajeva anklagas för hets mot folkgrupp, för att ha kritiserat landets utrikespolitik.

Dokumenterar tortyr

Här i Sverige driver hon organisationen Dongelek Ystel, som med hjälp av kontakter både i Kazakstan och runt om i Europa dokumenterar tortyr och övergrepp under protesterna i januari. Ursprungligen demonstrerade kazakerna mot höjda gaspriser, men missnöjet utvecklades snart till en allmän protest mot regimen.

Omkring 10 000 människor greps och över 200 dödades, enligt myndigheternas siffror. Många av de som greps fick tillbringa flera veckor i häkte.

Dongelek Ystel letar med hjälp av sociala medier efter människor som försvunnit. Organisationen intervjuar vittnen och anhöriga, och samlar in bild- och videobevis på tortyr. Många vittnar om att de har informerats om en familjemedlems död, utan att få se kroppen.

– De (kazakiska myndigheterna) vill dölja brottsspåren. Men tortyren fortsätter än idag, säger Issajeva till TT.

Fruktansvärda övergrepp

Kazaker som har släppts vittnar om fruktansvärda övergrepp. Poliser som pressat in nålar under deras naglar och hällt kokande vatten över folks huvuden. Vissa säger sig ha fått tänder utslagna eller kommit hem med brännskador från strykjärn. Många berättar också att de har nekats sjukvård.

– Alla har rätt att leva och att få vård. Men de rättigheterna kränks i Kazakstan, säger Issajeva.

Under protesterna gav Kazakstans president Tokajev klartecken åt militären att skjuta utan varning. Både oberoende medier och människorättsorganisationer i landet bedömer att antalet döda är betydligt högre än den officiella siffran. Bland offren finns också kvinnor och barn.

Över 800 demonstranter anklagas dessutom för terrorism.

Vill se svenska sanktioner

I februari träffade Issajeva svenska politiker i riksdagens utrikesutskott, för att tillsammans med kolleger från människorättsgruppen Freedom Eurasia informera dem om det allvarliga läget. Nu hoppas hon på svenskt stöd till ett förslag i EU-parlamentet om att tillsätta en internationell utredningskommission.

– Den svenska regeringen pratar om att främja demokrati i auktoritära länder. Vi kämpar för demokratin i vårt land, men vi behöver stöd, säger Botagoz Issajeva.