Krocken mellan den unga generationen och makteliten som har styrt Kazakstan sedan självständigheten efter Sovjetunionens sönderfall för 30 år är en av orsakerna bakom de protester som har skakat landet den senaste veckan. Många kazaker vill se reformer, både socioekonomiska och politiska, enligt Johan Engvall som är expert på Centralasien vid Totalförsvarets forskningsinstitut.

– Det har vuxit upp en ny generation som inte har någon koppling till den gamla makteliten. Den söker forma en egen syn och identitet på landet och den är komplex. Maktsystemet har inte lyckats förnya sig, säger Engvall till TT.

Oåtkomlig landsfader

Det var 2019 som den i dag 81-årige Nursultan Nazarbajev handplockade den lojale karriärdiplomaten Kasym-Zjomart Tokajev som sin efterträdare på presidentposten, efter att ha styrt det centralasiatiska oljelandet med järnhand i 29 år.

– Nazarbajev har haft en helt unik särställning i landet. Han har varit landets "fader", han svävade länge över den vanliga politiken och hade en oåtkomlig status, säger Engvall.

– När han klev åt sidan 2019 och lade fram efterträdaren Tokajev uppfattades det bland dem som ville ha förändring som att man blev lurad. Tokajev uppfattades som en marionett utan egen maktbas.

För många är Nazarbajev fortfarande en kontroversiell figur. När våldsamheter utbröt i Almaty riktades mycket av ilskan mot just ex-presidenten.

– Kazakstan har förvandlats till Nazarbajevs privata bolag, säger en 58-årig Almatybo till nyhetsbyrån AFP medan han betraktar förödelsen efter stormningen av regeringsbyggnader.

"Lever i överflöd"

I staden Taldykorgan har demonstranter rivit ner en staty av Nazarbajev.

I skottgluggen för missnöjet finns också Nazarbajevs familj. Hans barn har skaffat sig företag och stora förmögenheter och anklagas för att ha bidragit till en kapitalflykt från landet, ett fenomen som Nazarbajev samtidigt officiellt har kritiserat.

– En klan lever i överflöd medan alla andra är fattiga, klagar byggnadsarbetaren Yermek Alimbajev till AFP.

Karim Masimov, tidigare chef för säkerhetstjänsten och lojal med Nazarbajev, har bytts ut och gripits efter våldsamheterna i Almaty. President Tokajev har också tagit över som chef för landets säkerhetsråd, i stället för Nazarbajev som suttit kvar på posten.

– Det är en väldigt stark signal. Det är svårt att se det på något annat sätt än att Tokajev vill bygga upp sin egen maktbas och försvaga Nazarbajevs maktstruktur, säger Engvall.

Oklar framtid

Vad som kommer att hända i Kazakstan är oklart. Internet är nedstängt och informationen som kommer ut från landet är kraftigt begränsad. Protesterna i Almaty utnyttjades delvis av kriminella bråkstakar som attackerade såväl polis som vanliga medborgare och presidenten svarade med hårda maktmedel.

– Det gav regeringen en anledning att flytta fokus och skylla oroligheterna på "banditer" och ”terrorister” och kalla in ryskledda trupper, säger Engvall.

Kvar finns kraven på dels socioekonomiska förändringar, dels politiska reformer som ökat regionalt självstyre i det vidsträckta landet, betonar han.

– Det som är oroväckande är att presidentens retorik har hårdnat så mycket. Kommer man att ta ett steg tillbaka, föra en dialog och reformera på sikt? Missnöjet kommer att finnas kvar, det kommer inte att försvinna.