Om OS i Peking blir framgångsrikt manifesterar det Kinas kapacitet att genomföra stora projekt, trots pandemin. Och med en planerad partikongress i höst, efter vilken president Xi Jinping väntas fortsätta styra landet, är det viktigt för honom att kunna visa folket ett lyckat OS.

– Det spelar roll med framgång. Om det skulle bli en riktigt stor motgång för Kina skulle det drabba Xi, så det är klart att man gör allt för att lyckas, säger Börje Ljunggren, författare och tidigare ambassadör i Peking.

Han beskriver OS som ett nationalistiskt projekt, men poängterar att Kina mer än tidigare även utåt vill visa en bild av ett land som bland annat har lyckats hantera coronapandemin.

– Det är mycket medvetet. Man har mycket mer resurser än tidigare för att sprida sin bild. Man har byggt upp kolossalt mycket tv-stationer och nätverk över hela världen, så det är inte ett introvert Kina, i dag är det ett extrovert drivande Kina. Mer självsäkert, men också mer överkänsligt för kritik, säger han.

Stormakt att räkna med

Men begreppet framgång kan behöva omdefinieras i ljuset av pandemin. I år kanske det är en framgång om spelen kan genomföras alls, trots coronavirusets framfart och trots Kinas diplomatiska bekymmer.

– När man fick OS så tror jag att man hade en väldigt hög förhoppning om att det skulle bli en succé som 2008, en propagandaseger där man kunde visa världen att Kina var modernt och framgångsrikt, säger Oscar Almén, forskare med Kinafokus vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Nu handlar det snarare om att undvika att det blir stor smittspridning under spelen och att Kina kan visa upp att landet är stolt över sin coronahantering. Och propagandan riktas till stor del mot den egna befolkningen eftersom Xi Jinping vill upprätthålla sin legitimitet och stödet bland kineserna.

– Inte heller i en auktoritär stat vill man att folk ska vända sig emot en. Skulle folk vända sig mot Xi Jinping skulle han få problem inom Kommunistpartiet, säger Oscar Almén.

Kina vill även visa upp för sina medborgare att landet är framgångsrikt och har blivit en stormakt att räkna med.

– Det finns en koppling till nationell stolthet, det är något som regimen pumpar upp, man blåser upp den här nationalismen hela tiden, säger Oscar Almén.

"Ordförande för allt"

Xi Jinping har satsat en hel del prestige på att OS ska gå bra, vilket är viktigt inför höstens partikongress.

– Han brukar benämnas ordförande för allt, han har tagit så mycket makt så att allt som sker går att koppla till honom. Allt som är positivt och bra kan han därmed ta äran för men det som går illa kommer han också att kunna bli kritiserad för, säger Oscar Almén.

Men det gäller även att sprida en positiv bild av landet internationellt. Kina är medvetet om att det finns ett "pr-problem", säger Oscar Almén.

– Jag tror att Kina kommer att försöka använda det här som ett tillfälle att försöka visa upp en vänlig bild av Kina. Att vi ska förenas tillsammans över gränserna, positiva budskap genom "sportswashing" av de problem som finns, och samtidigt visa upp Kina som väldigt modernt i kombination med att man också har kvar sin gamla civilisation.

"Sportswashing" används om bland annat stränga regimer som använder sig av sportevenemang för att manipulera uppfattningen av landet, inte minst genom att försöka rentvätta sig från medierapportering om bristfälliga mänskliga rättigheter.

Diplomatisk bojkott

OS i Peking är föremål för en diplomatisk bojkott från flera länder "på grund av det pågående folkmordet och brott mot mänskligheten i Xinjiang och andra brott mot mänskliga rättigheter", som USA uttrycker det.

Kontroversen kring tennisstjärnan Peng Shuai har lett till ännu mer kritik och skarpa uttalanden. Peng försvann efter att i november ha anklagat Kinas tidigare vice premiärminister Zhang Gaoli för sexuella övergrepp. 19 dagar senare var hon tillbaka och sade att hon mår bra, men många är övertygade om att hon inte kan uttrycka sig fritt.

De diplomatiska bojkotterna svider för Kina.

– De är bittra och besvikna, de tycker att det är orättvist, att omvärlden blandar samman idrott och politik. Den internationella konsekvenserna av behandlingen av tennisstjärnan Peng Shuai kunde systemet inte kontrollera, säger Börje Ljunggren.

Corona komplicerar

Situationen var helt annorlunda 2008 när OS senast arrangerades i Peking. Då var förhoppningen från omvärlden att Kina skulle utveckla sig i en mer öppen riktning och att ett OS skulle kunna bidra till det.

– Synen på Kina i dag är en annan. Kina har blivit en mycket större makt, Kina har blivit mer auktoritärt, och Kina hävdar sina intressen med större kraft. Då, 2008, fanns det fortfarande en idé om att det skulle ske en konvergens mellan Kina och västvärlden, säger Börje Ljunggren.

Tvärtom handlar det i dag snarare om divergens – fler meningsskiljaktigheter och konflikter.

Coronapandemin komplicerar situationen. Och även om Kina talar om nolltolerans mot coronaviruset och att strikta restriktioner har lett till låga dödssiffror, har flera nya coronautbrott rapporterats den senaste tiden. Dessutom är statistiken från landet svår att förhålla sig till eftersom omvärlden inte kan vara säker på att den är korrekt.

OS kommer att genomföras i en typ av covidsäker "bubbla", med färre journalister än vanligt på plats och mindre interaktion mellan journalister och idrottare. I kombination med inskränkningar av pressfriheten i Kina kommer journalister inte att kunna arbeta fritt.

"Vissa straff"

Internationella olympiska kommittén (IOK) har fått skarp kritik från organisationer, aktivister och politiker för beslutet att lägga OS i ett land med så bristande respekt för mänskliga rättigheter.

Idrottare har ombetts att lämna sina mobiler och datorer hemma för att undvika övervakning och människorättsorganisationer har uppmanat idrottarna att hålla inne med kritik mot landet under spelen, för att kunna prata fritt efteråt i stället. Nyligen sade en företrädare för den kinesiska OS-planeringskommittén att idrottare som beter sig eller talar på ett sätt som inte är i linje med "den olympiska andan" eller kinesiska lagar och regler riskerar "vissa straff".

Sammantaget är prestigeprojektet vinter-OS i Peking omstritt och kritiserat långt före invigningen den 4 februari. Och kritiken kanske kommer att leda till att IOK väljer annorlunda i framtiden.

– Jag tror att det kommer att finnas större krav på att det är demokratier och öppna länder som genomför OS, säger Börje Ljunggren.