Sedan Kinas u-sväng i covidpolitiken i december har landets sjukhus fyllts till brädden med ålderstigna patienter. Samtidigt pågår en desperat huggsexa om de alltmer begränsade medicinförråden.

– Det har varit totalt kaos, säger Shao från en by nära miljonstaden Bengbu till nyhetsbyrån AFP.

Han tar ett bloss från en cigarett och fortsätter:

– Allt var bättre när regeringen höll oss alla inlåsta.

De djupa ekonomiska klyftor som präglar det kinesiska samhället har ytterligare blottlagts i takt med smittspridningen. Skillnaden mellan stad och landsbygd när det kommer till sjukvården är betydande, där landets mindre välutvecklade regioner lider en kronisk brist på läkare, utrustning och expertis.

Fick sluta skriva recept

Redan i mitten av december tog både testutrustning och viktig medicin slut i Anhui, en av östra Kinas fattigaste provinser som ekonomiskt släpar långt efter sina mer välmående grannar längs landets kust.

– Vi är väldigt rädda just nu, säger en kvinna i 50-årsåldern till AFP.

En läkare uppger att han tvingades jobba 14-timmarspass i december, när hans två rum stora läkarmottagning svämmades över med tio gånger så många patienter som vanligt. De sjuka tvingades köa utomhus då mottagningens lilla väntrum snabbt fylldes till brädden.

I en närliggande by ligger en handfull patienter med dropp hopkurade längs en däven och vagt upplyst korridor. Mottagningens föreståndare uppger att de tvingats skicka patienter med allvarliga symtom till större sjukhus. På den lilla mottagningen tömdes medicinförråden redan i december – till den grad att läkarna tvingades sluta skriva ut recept.

Kritik från WHO

Flera personer som AFP pratat med i olika byar på Anhuis landsbygd säger samma sak: att betydligt fler äldre än vanligt har avlidit den senaste tiden. Hur många det faktiskt rör sig om är svårt att veta, då Kinas definition av covidrelaterade dödsfall stramats åt kraftigt.

Fram till i går hade landet bara redovisat ett tjugotal döda sedan början av december, men efter hård kritik uppgav hälsomyndigheterna under lördagen att upp emot 60 000 människor avlidit med covid-19 mellan den 8 december och den 12 januari.

I början av januari kritiserade Världshälsoorganisationen (WHO) vad man kallade Kinas "mycket snäva" definition av dödsfall kopplade till covid-19.

– Vi tror att de nuvarande siffror som publiceras från Kina underrepresenterar den verkliga effekten av sjukdomen när det gäller sjukhusinläggningar, när det gäller inläggningar på intensivvårdsavdelningar och särskilt när det gäller dödsfall, sade WHO:s krischef Michael Ryan på en pressträff.

I veckan visade nytagna satellitbilder från flera kinesiska städer kraftigt ökad aktivitet vid både krematorier och begravningsbyråer, enligt CNN.

Oro inför nyårsfirandet

Även den nya officiella dödssiffran tros vara i underkant, då den enligt myndigheterna bara innefattar dödsfall som inträffat på sjukhus. Det innebär att det totala antalet döda sannolikt är mycket högre.

En läkare säger till AFP att runt 50 personer har dött med covid-19 sedan början av december – bara i hans lilla by. Många av dem hade underliggande hälsoproblem som diabetes, hjärtsjukdom och högt blodtryck. Siffran är betydligt högre än tidigare vintrar, uppger läkaren.

Andra vårdarbetare vågar inte låta sig intervjuas med hänvisning till att de inte har "officiell tillåtelse" – men överfulla sjukhus och otaliga skyltar som varnar för viruset talar sitt tydliga språk, menar internationella bedömare.

Samtidigt växer oron inför det kinesiska nyårsfirandet som inleds den 22 januari. Nyåret utgör en av årets största reshelger med över två miljarder väntade resor, enligt transportdepartementet i Peking.