Med en vecka kvar till det viktigaste internationella klimatmötet på sex år finns stora frågetecken kring världens största utsläppare. Ingen vet om president Xi Jinping – som inte har lämnat Kina på nästan två år på grund av pandemin – ens kommer att dyka upp på COP26. Det ser inte så ut.

– Det är ett bakslag för Storbritannien som värdland att ledaren för det största utsläppslandet inte kommer, säger Björn-Ola Linnér, professor i internationell klimatpolitik vid Linköpings universitet.

– Det behöver dock inte vara en allvarlig markering, Xi har haft virtuella möten med världsledare under hösten. Men det kan vara ett tecken på att Kina inte ser FN:s klimatförhandlingar som sin primära kommunikationsplattform.

Viktig aktör

Oavsett kommer mötet att vilja veta mer om utsläppsjättens intentioner. Många ledare i väst ser Kinas agerande som avgörande för att nå Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till väl under 2 grader, helst till 1,5 grader, jämfört med förindustriell tid.

COP26-chefen Alok Sharma har sagt att det är Kina som kommer att avgöra om klimatkonferensen blir framgångsrik eller inte.

Men trots att klockan tickar har Kina inte lämnat in någon uppdaterad nationell klimatplan som redogör för landets mål och ambitioner när det gäller utsläppsminskningar. Sannolikt kommer landet inte heller att göra det före den 31 oktober då toppmötet i Glasgow inleds.

– Det skulle inte förvåna mig om det kommer någon annan form av utspel från Kina, säger Karl Hallding, forskningsledare vid Stockholm Environment Institute.

– Men sannolikt inte något som ändrar Kinas åtagande under Parisavtalet, utan något som framställer Kinas ambitioner som högre än vad de är.

Geopolitisk strategi

När den tidigare presidenten Donald Trump drog USA ur Parisavtalet försökte Peking dra nytta av situationen och framställa sig som en global ledare i klimatarbetet. Men Joe Biden i Vita huset har inneburit ett amerikanskt omtag i klimatfrågan – vilket gör Kinas agerande i samband med klimatmötet något förvånande, enligt Björn-Ola Linnér.

– Det är viktigt för Kinas geopolitiska strategi att framstå som en ansvarsfull ledare på klimatområdet, säger han.

– Kanske lägger de fram den uppdaterade klimatplanen nästa år, vid ett tillfälle som de själva har valt. På så sätt hoppas de framstå som en mäktig aktör som inte ger efter för påtryckningar utan själv bestämmer dagordningen. Det ställs mot risken att inte längre ses med ledartröjan på.

Kinas ekonomiska framgång är till stor del byggd på det billiga kolet. Men kan landet göra slut med sin smutsigaste ovana – som bidrar till att Kina står för nästan en tredjedel av världens utsläpp? Xi har åtminstone lovat en kursändring och sagt att Kina ska nå toppen av kolkonsumtionen 2025 för att sedan minska den under fem år.

Under söndagen formaliserades löftet. I en officiell plan som publicerades av den statliga nyhetsbyrån Nya Kina framgår att mindre än 20 procent av landets energiproduktion ska komma från fossila bränslen år 2060. Energin ska i stället komma från en expanderad vind- och solkraftssektor.

För ett år sedan meddelande presidenten också att Kinas totala utsläpp ska nå sin topp 2030 och att landet ska bli koldioxidneutralt till 2060. Nyligen kom beskedet att Kina ska sluta finansiera kolkraft utomlands – vilket har välkomnats som ett viktigt steg för att tackla de globala utsläppen.

Klimatforskare framhåller samtidigt att länder måste göra en skarp vändning från fossila bränslen nu – inte om tio år – för att avvärja de mest katastrofala konsekvenserna av klimatförändringarna.

Mycket kolkraft

Och detaljerna kring hur Kinas klimatlöften ska omsättas till handling är få.

Landet är världsledande på förnybar energi men på hemmaplan står kolet fortfarande för väl över 50 procent av energimixen och är kraftigt subventionerat. Tidigare i år rapporterades att Kina planerar att bygga 247 gigawatt ny kolkraft, vilket motsvarar nästan sex gånger hela Tysklands kolkraftskapacitet. Dessutom har kolgruvorna den senaste tiden beordrats att öka produktionen för att tackla energikrisen.

– Tittar man på fakta är Kinas självpåtagna åtaganden inte särskilt ambitiösa. Utsläppsbanan är i princip densamma som regimen har pratat om i minst tio år tillbaka, säger Hallding.

– Ska vi ha en chans att hålla 1,5-gradersmålet måste Kina göra mycket mer.

TT: Vad kan man vänta sig av Kina i samband med klimatmötet?

– Det finns en massa fromma förhoppningar om att Kina ska öka sin ambitionsnivå men jag tror inte att man ska ha så stora förväntningar, säger Hallding.

– Kina spelar en föga progressiv roll på COP-mötena och handslagen med USA har varit "for the show". Parisavtalet handlar ju om att minska utsläppen i närtid men Kina fortsätter att öka till 2030, vilket är orimligt för ett så stort och välmående land.