– Just nu är vi inne i en fas där vi gör PCR-test varje dag. Då ringer portvakten och så går man ner våningsplan för våningsplan. Sedan sitter det en person utanför porten i rymddräkt, säger svenske Mikael Gustavsson, som bor och arbetar i Shanghai sedan tre år tillbaka.

– Efter testet är det bara rätt in och ta hissen upp till lägenheten igen, fortsätter han. Man kan inte sväva ut något.

Problem med matförsörjning

Mikael Gustavsson är, liksom de flesta av Shanghais cirka 26 miljoner invånare, sedan början av april tvingad att stanna hemma på grund av spridningen av covid-19 i staden.

– På de här 26 dagarna blev vi utsläppta i 12 timmar. Så vi hann med en kort promenad och sedan kom nya besked om ny instängning, säger han på tisdagen.

Om den nya vardagen säger han att "man får anpassa sig". Det stora problemet är att skaffa mat.

– Problemet är att matförsörjningssystemet har kraschat. Något som normalt sett fungerar väldigt bra här i Shanghai är att man kan beställa mat för hemleverans, men hela det systemet har i princip kraschat, säger Mikael Gustavsson.

Han berättar att det finns få vägar att skaffa mat på. Myndigheterna levererar via de lokala granngemenskaperna gratis matkassar, detsamma gör företagens fackföreningar. Men problemet är att den maten inte alltid räcker.

– Eftersom vi bor i ett stort område med rätt förmögna människor så skickar de inte med så mycket i de matkassarna. Med de som däremot bor i mindre förmögna områden får mer mat, säger Mikael Gustavsson.

Svårt i två veckor

Förutom matleveranserna från myndighetshåll kan man gå ihop flera personer för att handla stora mängder direkt från livsmedelsleverantörer.

– De skickas ut erbjudanden via (den sociala plattformen) Wechat där man kan anmäla sig för att köpa en låda tomater eller en låda kött eller något sådant, så kommer det sedan en lastbil till bostadsområdet.

– Härom dagen kom det en lastbil med 150 påsar nybakat bröd. En hel lastbil med toapapper kom förra veckan.

Men det är inte helt lätt att komma med i de Wechat-grupper där man kan beställa mat, och dessutom har matpriserna skjutit i höjden, berättar Mikael Gustavsson.

– För oss tog det två veckor. Vi fick hjälp av hr-avdelningen på jobbet som pratade med de som styr och ställer i vårt bostadsområde och tvingade oss in i några av de här grupperna. Men sen när vi kom med blev det lite enklare. Nu får vi inbjudningar när det skapas nya sådana här grupper för att köpa saker.

– Men de första två veckorna hade vi jätteproblem att få tag på mat.

"Rädda för konsekvenserna"

Sedan det stora omikronutbrottet började för snart två månader sedan i Shanghai har hundratusentals bekräftade positiva fall rapporterats in men bara ett 60-tal covidrelaterade dödsfall har noterats.

I Shanghai har kritiken växt mot de hårda restriktionerna, och klagomål har luftats på sociala medier i landet om matbristen och svårigheten att få tillgång till sjukvård som inte är covidrelaterad. Men Kina och president Xi Jinping håller fast vid den nolltolerans mot covid-19 som man har haft sedan pandemins start.

Vid månadsskiftet mars–april fick utbrottet staden att stänga ned, och de som testat positivt men varit symtomfria har skickats till karantäncenter som snabbt ställts i ordning i bland annat mässhallar.

– Det folk är rädda för är inte att bli smittade utan konsekvenserna av att bli smittad. De har ju byggt upp det som de så fint kallas tillfälliga sjukhus och där vill man inte hamna, säger Mikael Gustavsson.

Han berättar om en kollega som tvingats bo på ett karantäncenter i två veckor nu.

– Han berättar om fruktansvärda förhållanden – fruktansvärda toaletter, inga duschar och ljuset på dygnet runt. Men han hoppas komma ut därifrån nu efter två veckor.

"Man anpassar sig"

Mikael Gustavsson är trots allt vid gott mod.

– Man anpassar sig, det blir det nya normala. Jag har min fru och vi pratar mycket sedan umgås jag med mina arbetskamrater på Teams, men det är såklart jättetråkigt. Det är ju inte det här livet man vill ha.

– Nu när vi har tagit oss igenom den första pärsen och vi har mat för dagen, då blir det liksom någon form av rutin av det också.