OS-arrangörer bröt tystnad om känslig politik

I två veckor har OS-organisatörerna i Peking konsekvent duckat känsliga politiska frågor. Men på den sista dagliga presskonferensen bytte talespersonerna taktik.

Organisatörerna har inte velat prata politik inför och under OS. Bilden är tagen vid ett tidigare tillfälle.

Foto: Mark Schiefelbein/AP/TT

Kina2022-02-17 12:04

Redan upptakten till årets vinter-OS fick ett politiskt anslag, när USA med flera länder införde en "politisk bojkott", vilket innebar att inga regeringsrepresentanter skulle vara på plats.

Men Kina har hållit linjen att OS är sport, politik hör inte hemma kring spelen. När det på torsdagen var dags för den sista ordinarie dagliga presskonferensen med organisatörerna skedde dock ett skifte. Frågorna som tidigare förblivit obesvarade bemöttes nu.

– Jag vill säga att det finns bara ett Kina i denna värld, sade organisationskommitténs talesperson Yan Jiarong, på frågan om Taiwans självständighet.

"Synpunkter på allt möjligt"

Taiwan fungerar sedan flera decennier som en egen, demokratisk nation, men Peking-regimen hävdar fortfarande att ön ingår i Kina.

– Mark, kan jag lägga till några kommentarer? tillade Yan på engelska, där hon satt bredvid IOK:s talesman Mark Adams.

– Taiwan är en oskiljaktig del av Kina, i enlighet med en brett erkänd internationell princip, och brett erkänt i det internationella samfundet.

När brittiske Adams fick frågan om Yan med dessa kommentarer själv politiserat spelen blev svaret:

– Det finns synpunkter på allt möjligt här i världen, men vårt jobb är att säkerställa att spelen äger rum.

Ett annat ämne som togs upp var Xinjiang, det vidsträckta men relativt isolerade område i nordvästra Kina där talrika vittnesmål och rapporter kommit om tvångsarbete och till och med regelrätta koncentrationsläger.

Adams avfärdade frågan om Xinjiang med att den inte är "särskilt relevant" i detta sammanhang.

– Min bild är att dessa frågor baseras på lögner, sade Yan.

Gått i svaromål

Då kom en mer konkret fråga om IOK:s klädesplagg kan ha producerats av tvångsarbetare från uigur-minoriteten, och är gjord av bomull från Xinjiang.

– Ingen produktion har skett i Xinjiang, och inga material kommer därifrån, svarade Adams.

Även nu trädde Yan in:

– Jag ser det som att det så kallade tvångsarbetet i Xinjiang är lögner, påhittade av målmedvetna grupper. Och inblandade instanser har framfört massor med fakta i svaromål. Och vi är emot politiseringen av idrotten.

OS pågår några dagar till, men onsdagens pressträff var alltså den sista i det formatet.

Fakta: Taiwanfrågan

Taiwan består av en huvudö och flera mindre öar i Stilla havet, öster om det kinesiska fastlandet. Nationen fungerar i praktiken som en självständig stat, men den har bara erkänts som en sådan av en handfull länder. Kina ser Taiwan som en utbrytarregion som ska återförenas med Kina.

Konflikten går tillbaka till 1949, då det kinesiska nationalistpartiet Kuomintang under ledning av Chiang Kai-Shek retirerade till Taiwan efter inbördeskriget mot kommunisterna. Taiwan, som formellt benämns som Republiken Kina, representerade Kina i FN fram till 1971, då kommunistregimen i Peking tog över den funktionen. Sedan dess har Taiwan varit diplomatiskt isolerat, men tack vare en utvecklad exportekonomi och högteknologisk industri har landet klarat sig bra ändå.

Landet styrs sedan 2016 av Demokratiska progressiva partiet (DPP), med president Tsai Ing-Wen. DPP förespråkar formell självständighet, medan Kuomintang säger nej både till självständighet och ett enande med Kina.

Kina accepterar inte att andra länder har relationer med både Peking och det taiwanesiska styret i Taipei.

Taiwan har drygt 23 miljoner invånare.

Fakta: Xinjiang och uigurerna

Minst en miljon, möjligen uppemot två miljoner, uigurer beräknas hållas eller ha hållits i interneringsläger i Xinjiang. De fängelselika anläggningarna började byggas av myndigheterna 2016. Enligt FN-experter, vittnen och aktivister blir människor där skilda från sina familjer, inlåsta utan rättegång, politiskt indoktrinerade och utsatta för våld.

Lägren är enligt Kina så kallade omskolningsläger, där uigurer och människor som tillhör andra muslimska minoritetsgrupper får utbildning, som ett sätt att förhindra att terrorism och extremism får fäste.

Den autonoma regionen Xinjiang utgör en sjättedel av Kinas yta och ligger i landets nordvästra hörn. Över 90 procent av området består av berg, öknar och svårforcerad terräng. Regionen har omkring 21 miljoner invånare (2010) och de flesta av dem tillhör turkisktalande, muslimska folkgrupper. Uigurerna är den största av de grupperna.

De senaste årtiondena har inflyttningen av hankineser – den största folkgruppen i Kina – varit stor till regionen, i takt med att utvinningen av bland annat olja och gas där har ökat.

I kinesisk historieskrivning har Xinjiang alltid varit en del av Kina, men graden av inflytande har varierat. Uigurerna har ofta känt större etnisk och kulturell samhörighet med sina centralasiatiska grannar och strävat efter oberoende.

På senare år har självständighetsambitionerna i regionen uppmärksammats genom flera våldsamma attentat och kommunistregimens kraftfulla reaktioner på dessa.

Källa: Landguiden/UI, Reuters

Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!

Läs mer om