I november antogs en resolution efter ett fyra dagar långt möte med den mäktiga centralkommittén i Peking, där omkring 350 personer ur partiets elit deltog.

Resolutionen gick ut på att Xi Jinping tillskrevs en helt central roll i partiets – och därmed Folkrepublikens – historia.

Nästa år är det partikongress och det har bland bedömare inte varit tal om att Xi, som har suttit vid makten sedan 2012, skulle utmanas.

Men total kontroll har han inte.

"Uppseendeväckande"

Torbjörn Lodén, sinolog och chef för Stockholm China Center vid Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik (ISDP), säger att det i kommunistpartiets tidning Folkets Dagblad den 9 december publicerades en artikel som hyllade den relativt sett ekonomiskt liberala reformpolitik som föregick Xis era.

– Jiang Zemin och Hu Jintao (tidigare ledare) prisas i artikeln, men på 4 000 kinesiska skrivtecken nämner han inte Xi Jinping. Det är väldigt, väldigt uppseendeväckande, säger Lodén.

Artikeln är skriven av Qu Qingshan, chef för centralkommitténs institut för partihistoria och dokumentation, enligt Lodén.

– Det visar att Xi inte kontrollerar allt.

Ekonomisk elit

Tidigare har mycket av den interna kritiken mot Xi tillskrivits den så kallade Shanghaigruppen – kretsen kring tidigare presidenten Jiang Zemin. Den nu 95-årige Jiang var tidigare borgmästare i Shanghai innan tog över makten som en kompromisskandidat efter massakern vid Himmelska fridens torg 1989.

Han fortsatte de marknadsvänliga reformer som hans föregångare inlett och åtnjuter fortfarande, genom sin krets, visst inflytande.

– De politiker som stod honom nära har haft speciellt stöd hos den nya ekonomiska eliten, säger Lodén.

Nuförtiden finner man kritiker även utanför olika geografiska grupperingar, som Shanghai. Deras åsikter finns företrädda av politiker och kadrer över hela landet, säger Lodén.

TT: Är oppositionen större nu än vad den har varit tidigare?

– Jag tror att i takt med Xi Jinpings likriktning och maktkoncentration ökar tror jag den blir större. Men hur stor bas har den? Det räcker inte med en grupp politiker, man måste också ha en bred bas och i viss mån folklig förankring.

Två korståg

Xi Jinping har fört två politiska korståg under sin tid vid makten: mot korruption och för en minskning av ekonomiska klyftor.

Myndigheterna har de senaste åren, i linje med den senaste femårsplanen, bötfällt teknikjättar, förbjudit vinstdrivande utbildningsverksamhet för unga och skärpt låneregler, bland annat.

Kritikerna vill gå tillbaka till reformpolitikens marknadsvänliga dagar, men vill samtidigt behålla enpartistyret, säger Torbjörn Lodén.

– Xi Jinping tes är att om man låter de ekonomiska entreprenörerna härja fritt och få som de vill, då undergräver man partiets ställning på sikt.

Vad den interna kritiken faktiskt leder till är svårt att sia om.

– Väldigt många Kinaskådare väljer att utgå från att Xis position är bergfast. Det ifrågasätter jag verkligen, jag tror inte det. Men jag kan heller inte förutse att han faller snart.