Svensk i Wuhan: Säkraste stället på jorden

För två år sedan blev han känd som svensken i Wuhan, då coronapandemins centrum. Hockeytränaren Johan Björnfot, 42, är kvar i Kina och lever på många sätt som han gjorde före pandemin.
–Det blev det säkraste stället på jorden att vara på, tycker han.

Svenske Johan Björnfot bor i Wuhan.

Svenske Johan Björnfot bor i Wuhan.

Foto: Johan Björnfot

Kina2022-01-30 07:30

Den 9 januari 2020 rapporterades det första dödsfallet med covid-19 i Wuhan, en stad med över 11 miljoner invånare i provinsen Hubei i centrala Kina.

I samband med det då relativt lokala smittoutbrottet satt Johan Björnfot, en svensk tidigare hockeyspelare på elitnivå och numera hockeytränare i staden, över 80 dagar i karantän. När han väl kom ut från sin lägenhet hade en världsomspännande pandemi utropats av Världshälsoorganisationen WHO.

Medan resten av världen brottas med den senaste varianten av viruset har man i det mycket strikt kontrollerade Wuhan inte haft ett smittofall sedan i somras, säger Johan Björnfot.

"Helt normalt"

Livet är på många sätt som det var före pandemin, med vissa betydande skillnader.

– Men man är lite grann på sin vakt. Man måste använda en hälsoapp där en kod skannas. Det feberkollas på köpcentrum. Åker man tåg inom provinsen får man direkt göra covidtest när man kommer fram, säger Björnfot.

Han, som har bott i staden sedan våren 2019, tycker att livskvaliteten är god och säger att han trivs – utöver att han saknar sin familj och sina vänner.

– Jag lever helt normalt, utöver ansiktsmasken man har på sig utomhus och hälsoapp-koden som ska skannas. Jag kan gå på restaurang, träna på gym, gå till ishallen. Allting flyter på precis som vanligt.

Känts tryggt

Han tycker att det har känts tryggt att stanna i landet de två åren som har gått. Förfrågningar om att resa hem har han kontinuerligt tackat nej till. Inte minst när han såg hur smittan bröt ut i Europa.

– Då började jag känna att det snart är mer säkert i Wuhan än hemma i Sverige. Så blev det också. När jag kom ut i mitten av april kunde jag börja leva normalt här, medan det har varit mer eller mindre kaos runt om i övriga världen, säger han.

Internationellt har Kinas hantering av coronaviruset när det först upptäcktes fått kritik. En expertgrupp som granskat pandemins konsekvenser kom i fjol fram till att Kina borde ha reagerat mer kraftfullt på både regional och nationell nivå när de första uppgifterna om viruset kom.

Senare infördes mycket hårda restriktioner med strikta nedstängningar i Kina, till skillnad från Sverige vars strategi för att hantera viruset varit betydligt mjukare.

Reglerna i Kina är alltjämt hårda och har tajtats till ytterligare i samband med att omikronvarianten spridits i resten av världen. För Johan Björnfot är det ett pris som han är beredd att betala.

– För mig har Kina varit ett extremt tryggt land att leva i. Ja, man kan säga att det är kameror och övervakning. Men för mig, som inte är någon brottsling, är det en säkerhet, tycker Björnfot.

Svårt att resa

För närvarande är det resor mellan provinser som det är hårdast regler kring, säger han.

Den som reser utanför provinsen behöver sitta två veckor i karantän. Har du varit utanför Kina och ska till Wuhan behöver du först tillbringa tre veckor i karantän i Peking innan du ska avverka dina två veckor i karantän i Hubei-provinsen.

– Så om man har fem veckors semester blir det tufft att åka hit, säger Björnfot och skrattar.

I februari inleds vinter-OS i Peking. Johan Björnfot beskriver det som svårt att ens resa till huvudstaden inför mästerskapet, att man verkar stänga in den. Just striktheten tror han bäddar för att mästerskapet kommer att gå att genomföra – trots omikronvariantens spridning.

– Kina är extremt strikt, så jag har väldigt svårt att se att det ska bli något utbrott.

Fakta: Kinas nedstängningar

Den 23 januari 2020 skickades ett sms till invånarna i Wuhan, där det nya coronaviruset först upptäcktes, med besked om att stadens flygplats samt tåg- och busstationer skulle stängas samma dag. Kort därefter försattes stadens 11 miljoner invånare i isolering i hemmet, följt av en lockdown för stora delar av Hubeiprovinsens 56 miljoner invånare.

Då hade den officiella statistiken noterat drygt 600 smittofall. Den första nedstängningen varade ungefär tio veckor.

Kina eftersträvar att utplåna viruset helt inom landets gränser och varje smittofall leder därför till rigorösa insatser för att stoppa spridningen. Denna hårda strategi har – enligt officiell statistik, som är svår att bedöma i den hårt styrda diktaturen – lett till att strax under 5 000 personer sägs ha avlidit med covid-19 i ett land med 1,4 miljarder invånare.

Mindre städer stänger ned regelbundet, likaså delar av miljonstäder, när några få smittofall upptäckts. Dessutom genomförs omfattande testning och kontroll av den som rör sig i samhället.

Ett år efter den första nedstängningen, i januari 2021, försattes över 20 miljoner människor i lockdown i provinserna Hebei och Heilongjiang, efter det att man noterat ett hundratal smittofall och det första covidrelaterade dödsfallet på flera månader.

Kinas metoder för att dämpa smittospridningen är särskilt skärpta inför vinter-os i Peking 2022, som börjar den 4 februari.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!