Xi: Kan inte lova Taiwanstrategi utan våld

Kina kommer aldrig lova att inte använda våld när det kommer till Taiwan, säger president Xi Jinping. Xis tal markerade starten på Kommunistpartiets kongress i Peking, då den maktfullkomlige ledaren tros säkra ytterligare en period som partiets generalsekreterare.

Säkerhetspersonal i munskydd står vakt under den kinesiska partikongressens första dag.

Säkerhetspersonal i munskydd står vakt under den kinesiska partikongressens första dag.

Foto: Mark Schiefelbein/AP/TT

Kina2022-10-16 04:45

Det kinesiska Kommunistpartiets kongress inleddes på söndagsmorgonen, lokal tid.

Kinas president Xi Jinping möttes av dånande applåder från de cirka 2 300 handplockade delegaterna på plats i Folkets stora sal i Peking. Över scenen där ledarna i partiets toppskikt tagit plats hängde ett gigantiskt emblem med hammare och skära inramat av röda draperier. "Länge leve det framstående, ärorika och oklanderliga kinesiska Kommunistpartiet", löd en av de röda banderoller som smyckade hallen.

Xi inledde sitt närmare två timmar långa tv-sända tal med att hylla kommunistpartiets styre och konstaterade att kongressen, som pågår till och med den 22 oktober, hålls vid "en avgörande tidpunkt".

Konstant invasionshot

Kina har redan världens näst största försvarsbudget efter USA. Den 69-årige presidenten manade under talet till ökad militär tillväxt och snabbare teknisk utveckling och kritiserade samtidigt de "externa krafter som blandar sig i Taiwanfrågan".

– Att lösa Taiwanfrågan är en fråga för kineserna själva och måste lösas av kineserna ensamma. Vi kommer att hålla fast vid strävan mot en fredlig återförening, men kommer aldrig att förbinda oss vid att inte använda våld och förbehåller oss möjligheten att vidta alla nödvändiga åtgärder, sade Xi.

Kommentarerna om Taiwan rev ned extatiska applåder från delegaterna på plats.

Skarpt svar från Taiwan

På andra sidan sundet var reaktionerna mindre positiva.

"Vi uppmanar bestämt de kinesiska myndigheterna att överge påläggandet av ett politiskt ramverk och användningen av militär styrka och tvång", säger det taiwanesiska råd som hanterar relationerna med fastlandet i ett uttalande efter Xis tal.

Taiwaneserna lever under ett konstant invasionshot, då kommunistregimen i Peking anser att den demokratiskt självstyrande önationen är en del av Kina och regelbundet hotar med att Taiwan en dag ska intas, med militärt våld om så krävs.

Under kongressens öppningsdag försvarade Xi Jinping också Kinas covidstrategi – som allmänt betraktas som världens hårdaste – och sade att man hade satt Kina och dess i invånare i första rummet. Han hyllade också vad han beskrev som en övergång "från kaos till styrning" i Hongkong, där den kinesiska regimen slagit ned hårt mot alla former av protester mot makten i Peking.

Amnesty varnar

Presidenten sade också att Peking motsätter sig vad han kallar en kalla kriget-mentalitet i den internationella diplomatin, men nämnde ingenting om den ansträngda relationen till USA eller Rysslands invasionskrig i Ukraina.

Kinas mäktige ledare Xi Jinping har de senaste tio åren kopplat ett allt hårdare grepp om enpartistaten. Under Xis tid vid makten har landet gått mot ett mer centralstyrt ledarskap där den högste ledaren har fått allt större inflytande. Bakom kongresskulisserna uppges myndigheterna – inte minst de som arbetar med landets stränga censur av internet – jobba hårt för att strypa varje tecken på avvikande meningar från allmänhetens sida.

I samband med kongressen, som hålls vart femte år, räknas Xi säkra en tredje femårsperiod som Kommunistpartiets generalsekreterare. Amnesty International varnar på söndagen för att en förlängning av Xis styre innebär "en katastrof för mänskliga rättigheter".

Fakta: Xi Jinping

Xi Jinping har varit Kinas president sedan den 14 mars 2013. Han är även ordförande för landets mäktiga centrala militärkommission och för kommittén för inre säkerhet och övervakning av internet, samt generalsekreterare för Kommunistpartiet.

Han föddes 1953 i Peking, som son till en av grundarna av Kommunistpartiet. Familjen har stora ekonomiska tillgångar. Tillsammans med hustrun och sångerskan Peng Liyuan har han ett barn, dottern Xi Mingze.

Xi blev partimedlem 1974. Han anses vara affärsinriktad och sträva efter ökade investeringar från utlandet. Hans kampanj mot korruption har gjort honom mycket populär, men under hans tid har också tillslagen mot människorättsaktivister ökat.

Xi har under sin tid som Kinas högste ledare kontinuerligt utökat sin makt. 2017 skrevs hans namn in i Kommunistpartiets stadgar, något som tidigare enbart har varit fallet med grundaren Mao Zedong och Deng Xiaoping, som öppnade Kinas ekonomi.

Året därpå beslutade Nationella folkkongressen att avskaffa begränsningen för hur många mandatperioder en president kan sitta, vilket gör det möjligt för Xi att behålla makten även efter 2023.

Under hösten 2021 antog Kommunistpartiet en resolution som placerar Xi i mitten av landets historia. Enligt den statliga nyhetsbyrån Nya Kina ska resolutionen bland annat "förena alla medborgare kring partiet och Xi Jinping".

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!