– Vi rusar mot en katastrof, med vidöppna ögon, sade António Guterres i juni i fjol.

– Samarbeta eller gå under. Det är antingen en pakt av klimatsolidaritet eller en kollektiv självmordspakt, sade han vid klimattoppmötet COP27 i november.

Och i sommar har vi enligt FN:s generalsekreterare nått en era av "global kokning".

Uttrycket har ifrågasatts av bland andra Piers Forster, professor i klimatfysik vid universitetet i Leeds i England. Han anser att uttalanden som inte baseras på vetenskap i längden kan leda till minskad trovärdighet och göra människor avtrubbade, säger han till The Washington Post.

För lite känslor

Samtidigt har många påpekat att klimatdebatten till stor del varit teknisk och fokuserad på just vetenskap, vilket inte gett tillräcklig effekt för att åstadkomma större satsningar mot klimatförändringar. Då har slutsatsen varit att kommunikationen innehållit för lite känslor för att människor ska kunna ta till sig kunskapen, enligt Anke Fischer, professor i miljökommunikation vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Fischer utgår från att Guterres anpassar retoriken efter vad som ger bäst resultat. Hon ser det inte som ett problem att till exempel global kokning inte är en vetenskaplig term.

– Jag kan tänka mig att Guterres använder uttrycket för att människor ska kunna relatera till den outhärdliga hettan i vissa länder den här sommaren, säger Fischer till TT.

"Tydligare språk"

De temperaturmål som har kommunicerats när det gäller den globala uppvärmningen kan ha gjort det svårt för många att ta till sig hela budskapet, tror Fischer.

– Tidigare under många år lät det lite som att om man har passerat 1,5 grader global temperaturhöjning är det kört, men det blir ju värre och värre om man inte agerar. Det är en balansgång mellan att använda specifika målsättningar men samtidigt att inte låta dem framstå som det enda som gäller.

Fischer pekar också på svårigheten i att FN-chefen kommunicerar till hela världen, till oerhört många olika målgrupper.

– Jag kan tänka mig att han har använt andra sätt att uttrycka sig förr och tydligen inte fått den reaktion som han ville få fram. Kanske försöker han därför använda ett tydligare språk, säger hon.

Existentiell rädsla

Jim Skea, nytillträdd chef för FN:s klimatpanel IPCC, har lovat att han under sin tid på posten ska bidra med en "blandning av realism och optimism", bland annat om att mänskligheten inte är maktlös när det gäller den globala uppvärmningen.

Han anser att man inte enbart ska göra uttalanden som kan framkalla en känsla av existentiell rädsla för planetens framtid.

– Vi måste poängtera att människor faktiskt kan göra val och har inflytande över sin egen framtid, säger Jim Skea till nyhetsbyrån AFP.

Guterres har tidigare kallat optimism när det gäller läget för klimatet för "en illusion". Men han är också noga med att föra ut budskapet om att världen fortfarande har en chans att förhindra den värsta katastrofen, påpekar Anke Fischer.

– Guterres försöker upprätthålla och främja motivationen att agera och att öka ambitionen. Han målar inte en helt svart framtidsbild för oss, men använder det här för att nå fram till olika målgrupper om att man ska agera tillsammans.