Januarirekord slogs med råge för några dagar sedan när en värmevåg svepte över europeiska städer. Nationella rekord sattes i åtta länder och regionala rekord i ytterligare tre.

I spanska Bilbao var temperaturen 10 grader över det normala med en topp på 25,1 grader.

I Warszawa låg temperaturen på 18,9. I tjeckiska Javorník på 19,6 och i Eindhoven i Nederländerna på 16,9.

Det milda – till och med varma – vädret inträffade i samband med att Nordamerika drabbades av en köldknäpp med svåra stormar som orsakade fler än 60 dödsfall.

– Den här typen av utbyte av kall luft norrut och varm luft söderut händer nu och då. Det är klart att om den här jättevarma luften ifrån Afrika kommer upp i november så slås inte så många rekord. Men kommer den upp i december eller i årsskiftet så blir det mer spektakulärt, säger Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet.

Titta på helheten

Det är för tidigt att säga om värmeböljan beror på klimatförändringarna, den slutsatsen kan man inte dra just nu utan en omfattande, noggrann analys, påpekar han.

Samtidigt måste man sätta de höga temperaturerna i sitt allt tydligare sammanhang.

– Åker man till Zornmuseet i Mora och tittar på tavlor så ställer man sig inte fem centimeter ifrån tavlan och tittar på en vitsippa som han målat så vackert utan man tar fem steg tillbaka och tittar på helheten, säger Tjernström.

Nyårsvärmeböljan, den längsta och värsta torkan på Afrikas horn, skyfall och översvämningar i Pakistan, skogsbränder i Portugal, Frankrike, Italien och Rumänien, värmevåg och torka i Storbritannien. De är alla händelser som inträffat inom loppet av ett år.

– Tittar man på helheten så ser man ett mönster: väderextremerna blir allvarligare. Det är en handfull händelser nästan varje år som får en att rygga till, säger han.

Skidorter stängde

FN:s klimatpanel IPCC konstaterar att vissa enskilda extrema väderhändelser, framför allt hetta och till viss del nederbörd, beror på klimatförändringarna. Andra händelser som tropiska orkaner kan vara svårare att härleda.

Dilemmat är att pedagogiskt förklara vilken situation som världen befinner sig i när enstaka fenomen inte omedelbart går att koppla till klimatet, enligt Tjernström.

Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap vid Uppsala universitet, påpekar att man kan se att värmeböljorna ökat i antal sedan 1950-talet.

– Oavsett om vi lyckas nå 1,5-gradersmålet, 2-gradersmålet eller hamnar på 3–4 grader så kommer värmeböljorna att bara öka. Det är väldigt tydligt.

Kostnaden för samhället blir enorm, fortsätter han. Det framgår inte minst när skidorter i både Alperna och Pyrenéerna tvingas stänga – bara veckor efter att backarna öppnat.

"Aldrig upplevt"

I den italienska Tour de Ski-orten Val di Fiemme ligger temperaturen runt nio grader när TT talar med Silvia Vaia, medieansvarig som arbetat inom organisationskommittén i 17 år.

– Jag har aldrig varit med om en sådan här situation i mitt liv. Jag är ganska oroad för den här disciplinen och sportens framtid. Det här är något vi aldrig upplevt i Alperna förut, säger hon.

Skidanläggningen ska vara OS-värd 2026.

– Det känns riskabelt eftersom vi gör stora finansiella investeringar. Vi renoverar hela vår skidanläggning inför OS och vi kommer att lägga miljontals euro på det, och hur ska det gå om det blir varmare och varmare?

Hotellreceptionisten Anna Ceschini är också oroad.

– Det enda som spelar roll i Val di Fiemme är snö. Just nu har vi tur att det finns turister men om det är så här om tio år så kommer det inte att vara några kvar.

Bonde i Bangladesh

Mikael Karlsson förklarar vilka andra konsekvenser de stigande temperaturerna får.

– Det är klart att om vi får torka oftare så kommer det att slå stenhårt mot jordbruket i världen. Stormar och orkaner slår hårt mot skogsbruk och infrastruktur och värmeböljor påverkar människors hälsa.

Han har även forskat kring klimatledarskap och klimatförnekelse och slås av politikers oförmåga att peka på andra fördelar med att minska utsläppen – som bättre folkhälsa i form av friskare luft och en större biologisk mångfald.

– Folk blir mer och mer medvetna om klimatförändringen och förstår att det som forskarna säger stämmer. Det är klart att extremvädret, som är vetenskapligt väl beskrivet att det har tilltagit de senaste decennierna, gör att klimatförändringen uppfattas på ett annat sätt.

– Tidigare uppfattades klimatförändringarna handla om att havet stiger om 50 år för en bonde i Bangladesh. Den uppfattningen var en svagare uppfattning för att vidta åtgärder, säger Mikael Karlsson.