Avtal om maktdelning i Afghanistan

Afghanistans president Ashraf Ghani och rivalen Abdullah Abdullah har skrivit under ett avtal om att dela pÄ makten, uppger en talesperson för Ghani. DÀrmed ser det politiska dödlÀge som rÄtt sedan det omstridda presidentvalet i september i fjol ut att vara över.

Afghanistans president Ashraf Ghani, i mitten, med Abdullah Abdullah, till vÀnster, under ett evenemang i presidentpalatset 2016. Arkivbild.

Afghanistans president Ashraf Ghani, i mitten, med Abdullah Abdullah, till vÀnster, under ett evenemang i presidentpalatset 2016. Arkivbild.

Foto: Rahmat Gul/AP/TT

Konflikter, krig & terrorism2020-05-17 12:50

"Den politiska överenskommelsen mellan president Ghani och doktor Abdullah Abdullah har precis signerats", skriver Ghanis talesperson Sediq Sediqqi pÄ Twitter.

Abdullah ska fÄ i uppgift att leda eventuella fredssamtal med talibanrörelsen, enligt Sediqqi som tillÀgger att fler detaljer kommer att slÀppas inom kort.

Ghani ska fortsÀtta som president, uppger kÀllor för Reuters.

I övrigt vÀntas de tvÄ politiska lÀgren fÄ dela lika pÄ de olika regeringsposterna.

Ashraf Ghani utsÄgs av valkommissionen till vinnare efter valet i september. Men resultatet har ifrÄgasatts av Abdullah Abdullah och bÄda har utropat sig som presidenter och svurit presidenteden.

Upptrappad spÀnning

Det politiska dödlÀget har försvagat den redan sköra fredsprocessen i landet och överenskommelsen tros vara nödvÀndig för att fÄ till fredssamtal i landet, dÄ Abdullah har stort stöd i landets nordvÀstra delar.

Men söndagens genombrott kommer under en orolig tid i Afghanistan med ett coronavirus som sprider sig och flera blodiga dÄd som skakat nationen.

Över 50 mĂ€nniskor dog i tvĂ„ separata attacker i början av veckan. DĂ„den ökade spĂ€nningarna mellan talibanerna och regeringen och fick Ashraf Ghani att lova att trappa upp de militĂ€ra insatserna mot rörelsen. Han övergav dĂ€rmed löftet att regeringsstyrkor endast ska agera i försvar mot talibanernas attacker för att kratta vĂ€gen för eventuella kommande fredsförhandlingar.

Avtal med USA

Löftet gavs efter en överenskommelse mellan USA och talibanerna som vÀckt ett svagt hopp om nedlagda vapen i det krigshÀrjade landet.

Sedan avtalet trÀffades, dÄ talibanerna förband sig att Afghanistan inte ska utgöra en fristad för terrorister i utbyte mot att USA drar tillbaka sina trupper frÄn landet, har talibanerna i princip inte utfört nÄgra större attacker i Kabul eller andra stÀder. DÀremot har de anfallit afghanska regeringsstyrkor i flera provinser.

Fakta: Afghanistan

Afghanistan uppskattas ha 35,5 miljoner invĂ„nare, Ă€ven om uppgifterna Ă€r mycket osĂ€kra. Majoriteten av befolkningen – omkring 60 procent – livnĂ€r sig pĂ„ jordbruk och boskapsskötsel.

Landet Àr en islamisk republik med ett tÀmligen könssegregerat samhÀlle, trots att full jÀmstÀlldhet mellan kvinnor och mÀn ska rÄda enligt författningen.

Inbördeskrig har rÄtt i princip konstant sedan slutet av 1970-talet och ekonomi och infrastruktur ligger i ruiner.

Sovjetunionens invasion 1979 följdes av ett utdraget krig mellan den kommunistiska regimen och islamistiska mujahedingrupper, stödda av USA. Efter maktövertagandet 1992 vÀnde milisgrupperna snart vapnen mot varandra. Kaoset och krigströttheten beredde vÀg för den fundamentalistiska talibanrörelsen som inom nÄgra Är tog kontroll över landet.

Efter terrordÄden i USA den 11 september 2001 började USA-ledda styrkor att bomba Afghanistan varpÄ talibanstyret föll. Försöken att sedan dess bygga upp landet har i stort misslyckats.

KĂ€llor: Nationalencyklopedin och Landguiden/UI

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!