Avtal om maktdelning i Afghanistan

Afghanistans president Ashraf Ghani och rivalen Abdullah Abdullah har skrivit under ett avtal om att dela på makten, uppger en talesperson för Ghani. Därmed ser det politiska dödläge som rått sedan det omstridda presidentvalet i september i fjol ut att vara över.

Afghanistans president Ashraf Ghani, i mitten, med Abdullah Abdullah, till vänster, under ett evenemang i presidentpalatset 2016. Arkivbild.

Afghanistans president Ashraf Ghani, i mitten, med Abdullah Abdullah, till vänster, under ett evenemang i presidentpalatset 2016. Arkivbild.

Foto: Rahmat Gul/AP/TT

Konflikter, krig & terrorism2020-05-17 12:50

"Den politiska överenskommelsen mellan president Ghani och doktor Abdullah Abdullah har precis signerats", skriver Ghanis talesperson Sediq Sediqqi på Twitter.

Abdullah ska få i uppgift att leda eventuella fredssamtal med talibanrörelsen, enligt Sediqqi som tillägger att fler detaljer kommer att släppas inom kort.

Ghani ska fortsätta som president, uppger källor för Reuters.

I övrigt väntas de två politiska lägren få dela lika på de olika regeringsposterna.

Ashraf Ghani utsågs av valkommissionen till vinnare efter valet i september. Men resultatet har ifrågasatts av Abdullah Abdullah och båda har utropat sig som presidenter och svurit presidenteden.

Upptrappad spänning

Det politiska dödläget har försvagat den redan sköra fredsprocessen i landet och överenskommelsen tros vara nödvändig för att få till fredssamtal i landet, då Abdullah har stort stöd i landets nordvästra delar.

Men söndagens genombrott kommer under en orolig tid i Afghanistan med ett coronavirus som sprider sig och flera blodiga dåd som skakat nationen.

Över 50 människor dog i två separata attacker i början av veckan. Dåden ökade spänningarna mellan talibanerna och regeringen och fick Ashraf Ghani att lova att trappa upp de militära insatserna mot rörelsen. Han övergav därmed löftet att regeringsstyrkor endast ska agera i försvar mot talibanernas attacker för att kratta vägen för eventuella kommande fredsförhandlingar.

Avtal med USA

Löftet gavs efter en överenskommelse mellan USA och talibanerna som väckt ett svagt hopp om nedlagda vapen i det krigshärjade landet.

Sedan avtalet träffades, då talibanerna förband sig att Afghanistan inte ska utgöra en fristad för terrorister i utbyte mot att USA drar tillbaka sina trupper från landet, har talibanerna i princip inte utfört några större attacker i Kabul eller andra städer. Däremot har de anfallit afghanska regeringsstyrkor i flera provinser.

Fakta: Afghanistan

Afghanistan uppskattas ha 35,5 miljoner invånare, även om uppgifterna är mycket osäkra. Majoriteten av befolkningen – omkring 60 procent – livnär sig på jordbruk och boskapsskötsel.

Landet är en islamisk republik med ett tämligen könssegregerat samhälle, trots att full jämställdhet mellan kvinnor och män ska råda enligt författningen.

Inbördeskrig har rått i princip konstant sedan slutet av 1970-talet och ekonomi och infrastruktur ligger i ruiner.

Sovjetunionens invasion 1979 följdes av ett utdraget krig mellan den kommunistiska regimen och islamistiska mujahedingrupper, stödda av USA. Efter maktövertagandet 1992 vände milisgrupperna snart vapnen mot varandra. Kaoset och krigströttheten beredde väg för den fundamentalistiska talibanrörelsen som inom några år tog kontroll över landet.

Efter terrordåden i USA den 11 september 2001 började USA-ledda styrkor att bomba Afghanistan varpå talibanstyret föll. Försöken att sedan dess bygga upp landet har i stort misslyckats.

Källor: Nationalencyklopedin och Landguiden/UI

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!