Iran tänker inte förlåta eller glömma USA:s "upprepade brott mot det iranska folket". Men det hindrar ju inte att länderna har viss kontakt, meddelar utrikesdepartementet i Teheran, i vad som kan tolkas som en öppning inför framtiden.
Vad alla analytiker genast tänker är: innebär det att det internationella kärnenergiavtalet med Iran kan återupplivas?
USA:s president Donald Trump lämnade 2018 avtalet, som i korthet innebär att landet slipper sanktioner om det begränsar och ger insyn i sin anrikning av uran.
"Kommer att försöka"
Biden, som var USA:s vicepresident när USA 2015 ingick överenskommelsen, tänker som president återuppta dialogen med det shiamuslimska Iran. Han har tidigare förklarat sig villig att ansluta till avtalet igen, om Iran återgår till att följa reglerna först.
– Jag tror att han kommer att försöka i alla fall, för han har visat att han tror på internationella avtal och institutioner, säger Jan Hallenberg, forskningsledare vid Utrikespolitiska institutet och expert på USA:s utrikes-och säkerhetspolitik, till TT.
Med några veckor kvar till maktöverlämnandet i USA gör den sittande regeringen vad den kan för att stadfästa sin Mellanösternpolitik. Utrikesminister Mike Pompeo har rest runt i regionen till länder som ogärna ser ett politiskt närmande till Iran.
Israels premiärminister Benjamin Netanyahu säger i sin tur att USA inte bör återgå till kärnavtalet. Han kräver en allmän kompromisslöshet i Iranpolitiken.
Inget veto
I valrörelsen har Biden fränt kritiserat regionens andra ärkekonservativa stormakt, det sunnimuslimska kungadömet Saudiarabien, som har täta band med Trumps regering.
Och hur mycket än Netanyahu och Saudiarabien krumbuktar sig just nu kommer de att tvingas gilla läget ifall Biden svänger om USA:s Iranpolitik, säger Hallenberg
– Anser USA:s president att det är i USA:s strategiska intresse att försöka förhandla fram ett avtal, antagligen modifierat i någon form, så kommer han att göra det. Så får man lösa de andra problemen senare.
– Det sänder ju också en signal till både Israel och Saudiarabien om att de har liksom inte något slags veto mot USA, hur starkt de än känner i frågan, fortsätter Hallenberg.
Samtidigt, påpekar han, kan det efter allt som hänt bli mycket svårt att få Teheran att lita på Washingtons vilja, och förmåga, att hålla ord.
Ändrad spelplan
Dessutom kommer Iran att ställas inför en stark front, formerad av de sunnimuslimska staterna i regionen och Israel gentemot ärkefienden i Teheran.
– Mot det står då möjligheten för iranierna att återinträda i avtalet, och jag tror att den aspekten väger tyngre, säger Hallenberg.
Han tror att Biden i någon form även kommer försöka väcka upp den djupt insomnade processen för en tvåstatslösning mellan israelerna och palestinierna.
Men Trumpregeringen har redan ändrat spelplanen. USA har i ett kontroversiellt drag flyttat sin ambassad till Jerusalem, erkänt israelisk överhöghet över de syriska Golanhöjderna och gått Israel till mötes i frågor om den ockuperade Västbanken, påpekar Hallenberg.
– Det har ju skapat fakta på marken. Biden kan ju inte bryta mot allt detta på en eftermiddag. Han får anpassa sig till ett något annat läge.