Den egyptiska underrättelsetjänstens chef Abbas Kamel togs emot med pompa och ståt när han anlände till Gaza stad. Affischer föreställandes en leende Abd al-Fattah al-Sisi, Egyptens president, prydde gatorna och landets röd-vit-svarta fana vajade i vinden.
Mötet mellan underrättelsechefen och Hamasledaren Yahya Sinwar härom dagen var historiskt. Det är nästan 20 år sedan en chef för den egyptiska underrättelsetjänsten besökte territoriet.
Under nästa vecka väntas i sin tur ledare för Hamas, bland dem den tidigare palestinska premiärministern Ismail Haniyah, resa till Kairo för samtal. Syftet med mötena sägs vara att diskutera förutsättningarna för ett varaktigt vapenstillestånd i Gaza.
Israelisk minister i Kairo
Diskussionerna är dock inte de enda som Egypten håller med en "ovanlig" samtalspart:
I söndags mötte Egyptens utrikesminister Samih Shoukry sin israeliska kollega Gabi Ashkenazi i ett stekhett Kairo. Det var första gången på 13 år som de båda nationernas utrikesministrar träffades. Länderna har legat i luven på varandra mer eller mindre sedan staten Israels grundande.
Men islamiströrelsen Hamas, som är terrorstämplad av bland andra EU, har heller inte alltid stått högt i kurs i Egypten.
Hamas har sina rötter i det Muslimska brödraskapet, en organisation som förbjöds i Egypten efter landets militärkupp 2013.
Tre avgörande faktorer
Enligt Bitte Hammargren, som är Mellanösternexpert vid Utrikespolitiska institutet, är tidpunkten för de upptinade relationerna dock logisk, eftersom Kairo vill öka sin relevans:
– Egyptens president al-Sisi vill komma in i Vita husets värme igen. Kriget mellan Hamas och Israel gav honom det tillfället, säger hon till TT.
Bitte Hammargren listar tre viktiga faktorer som påverkar Egyptens agerande i nuläget:
Den första är Donald Trumps förlust i det amerikanska presidentvalet.
– Trump kallade al-Sisi för sin favoritdiktator. Men sedan (Joe) Biden vann har det varit kalla handen, inte förrän konflikten mellan Hamas och Israel blossade upp lyfte Biden på luren till al-Sisi.
Den andra är Förenade arabemiratens avtal med Israel om normaliserade relationer, som ingår i de så kallade Abrahamavtalen. Det gör att Egypten hamnade i skuggan av Abu Dhabi.
– Egypten oroar sig för planerna på att dra en pipeline för olja från Arabiska halvön till israeliska hamnar i Medelhavet. Det skulle minska betydelsen av oljetransporter genom Suezkanalen, vilket är en viktig inkomstkälla för Egypten, säger Hammargren.
Den tredje är Egyptens pågående konflikt med grannlandet Etiopien runt det kontroversiella bygget av den så kallade renässansdammen.
– Nilen är Egyptens livlina och för att inte bli överkört söker Egypten USA:s stöd.
USA behöver Egyptens hjälp
Det finns flera goda skäl för USA att låta Egypten hålla i taktpinnen just nu.
– Egypten har länge haft en medlarroll och den har stärkts under den senaste konflikten. USA har sagt att de vill satsa på återuppbyggnaden av Gaza och de behöver Egyptens hjälp för det, eftersom de inte kan ha kontakter med Hamas och Abbas palestinska myndighet i Ramallah är svag.
Även Hamas har sina skäl att hålla sig på god kant med Egypten.
– Hamas behöver Egypten – landet är enda vägen ut för Hamas-medlemmar och de boende i Gaza, säger Bitte Hammargren och fortsätter.
– 2017 ändrade Hamas sitt grunddokument så att man distanserade sig från det egyptiska Muslimska brödraskapet. Det har möjliggjort ett successivt närmande.
Jerusalem väcker känslor
För al-Sisis del kan det även finnas inrikespolitiska poänger att kamma hem.
– De här striderna hade sin början i den heliga staden Jerusalem, den väcker starka känslor hos många egyptier. Att visa engagemang för palestinierna och islams heliga platser i Jerusalem kan öka presidentens popularitet på hemmaplan.
TT: Hur goda är förutsättningarna att samtalen ska resultera i en varaktig vapenvila?
– För fortsatt eldupphör goda, men knappast för bestående vapenvila. Man ska komma ihåg att det som händer nu inte är konfliktlösning, bara konflikthantering. Stridigheter kan blossa upp igen.