Efter närmare två veckor av raket- och flygattacker trädde eldupphöret mellan Israel och Hamas i kraft under natten till fredagen. Över 230 människor har dödats till följd av Israels omfattande bombningar av Gazaremsan. Den israeliska militären har fått kraftig kritik för de många civila dödsoffren, varav över 60 är barn.
Flyganfallen inleddes som svar på Hamas raketattacker mot israeliska städer, som tagit 12 människors liv.
När vapnen nu tystnar, för denna gången, försöker båda sidor framställa sig som vinnare.
– Segeryra! utropade den högt uppsatte Hamasföreträdaren Khalil al-Hayya inför tusentals människor som samlats på gatorna i staden Gaza för att fira eldupphöret, rapporterar AFP.
Den militanta palestinska organisationen, som styr i Gaza, har spelat en tydlig roll i den upptrappning som föregick den militära konfrontationen.
I början av maj, när spänningarna höll på att koka över i Jerusalem efter flera veckor av oroligheter och gatuvåld, ställde Hamas ett ultimatum till Israel. Om inte israeliska säkerhetsstyrkor lämnade al-Aqsamoskén och bostadsområdet Sheik Jarrah i östra Jerusalem, som stått i centrum för oroligheterna, skulle man gå till attack. Den 10 maj avfyrades en skur av Hamasraketer vilket besvarades med israeliska flygangrepp. Våldsspiralen var ett faktum.
"Politiskt kapital"
Folkrättsexperten Ove Bring betonar att Israel inte gör tillräckligt för att skydda civila i attackerna mot Gaza. Men han anser också att Hamas bär ett visst ansvar för dödsoffren på sin egen landremsa.
– Hamas har skaffat ett stort lager raketer, med längre räckvidd än tidigare. Och så har man avvaktat tills det har kommit en lämplig tidpunkt och då skickat i väg, som nu skett, över 2 000 raketer i full vetskap om att israelerna kommer att göra motattacker som drabbar den egna civilbefolkningen, säger Ove Bring.
– Det verkar ibland som att man medvetet tar emot de israeliska motattackerna för att kunna göra politiskt kapital av israelernas oförmåga eller ovilja att skydda civila under striderna.
Ställde in val
En dryg vecka före den militära eskaleringen hade Mahmud Abbas, Fatah-ledaren och palestiniernas president som verkar från Västbanken, meddelat att det länge försenade parlaments- och presidentvalen på Västbanken och i Gaza skjuts upp ytterligare. Det väckte omedelbar kritik från Hamas.
Fatah, som styr delar av Västbanken, och Hamas, som styr i Gaza, har varit öppna rivaler sedan det senaste valet 2006. Hamas har legat bra till inför det nya valet medan Fatah är splittrat.
Många bedömare anser att Hamas genom att uppträda aggressivt mot Israel har försökt ikläda sig rollen som alla palestiniers försvarare. Medan palestinier de senaste veckorna har protesterat mot potentiella vräkningar i det ockuperade östra Jerusalem, och mot israeliska myndigheters agerande i staden under den muslimska fastemånaden ramadan, har Fatah legat relativt lågt.
Hamas har samtidigt framställt sina attacker mot Israel som ett försvar av palestinier i just Jerusalem. Raketkampanjen har benämnts "Jerusalems svärd".
"Får stor betydelse"
– Det innebär att Hamas är den enda kraft som uppfattas stå på folkets sida. Det kommer sannolikt att få stor betydelse inom den palestinska politiken framöver, säger Lucia Ardovini, forskare på Utrikespolitiska institutets Mellanöstern- och Nordafrikaprogram.
Händelserna i Jerusalem har väckt ilska bland palestinier både där, i Gaza och på Västbanken.
– Det är första gången på väldigt länge, kanske sedan den första intifadan, som palestinier stått så enade, säger Ardovini.
– Problemet är att det inte finns något enat palestinskt ledarskap. De flesta palestinier har inte mycket till övers för Hamas, men inte heller för den (Fatah-kontrollerade) palestinska myndigheten.