Expert: Lagen förändrar Hongkong i grunden

Niklas Swanström, Kinakännare och chef för Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik (ISPD) i Stockholm, är djupt oroad över säkerhetslagen för Hongkong.
–Den ger den kinesiska regimen en möjlighet att göra nästan vad som helst, säger han.

Hongkong-aktivisten Joshua Wong, för demokratirörelsen, demonstrerade mot den nya säkerhetslagen. Nu har den klubbats igenom i folkkongressen. Arkivbild.

Hongkong-aktivisten Joshua Wong, för demokratirörelsen, demonstrerade mot den nya säkerhetslagen. Nu har den klubbats igenom i folkkongressen. Arkivbild.

Foto: Vincent Yu/AP/TT

Konflikter, krig & terrorism2020-06-30 09:55

Lagen, som under tisdagsförmiddagen röstades igenom av Nationella folkkongressens ständiga utskott i Kina, tros innebära de mest radikala förändringarna för Hongkongborna sedan den före detta brittiska kolonin återfördes till Kina för 23 år sedan. Nya nationella säkerhetskontor väntas i Hongkong, som ska övervaka, guida och stödja de lokala myndigheterna i efterlevnaden av reglerna.

Förutsättningarna för ett demokratiskt system i Hongkong är därmed avsevärt försämrade, enligt Swanström.

– Nu har det antidemokratiska systemet tagit över. Nu är det förenat med fara att uttrycka åsikter om demokrati och mänskliga rättigheter, säger han.

"Bråkmakare en definitionsfråga"

Att lagen enligt regimen riktar in sig på terrorister och "bråkmakare" är inte en förmildrande omständighet, tycker Swanström.

– Bråkmakare är en definitionsfråga. Är att vara kritisk mot regimen att vara en bråkmakare? Så svepande definitioner är ett jätteproblem. Jag är skeptisk, säger han.

Att omvärlden fördömt beslutet kom inte som en överraskning för Swanström. Däremot tror han att reaktionerna främst kommer att vara starka i ord, men inte lika kraftfulla när det kommer till handling.

"EU kanske fegar ur"

I Storbritanniens fall känner man enligt honom ett visst ansvar i och med att Hongkong var en brittisk koloni – och i USA är relationen med Kina i stort en tydlig politisk fråga.

Men i EU har man, trots hot om att dra Kina inför rätta internationellt, inte samma politiska drivkrafter, och därför tror Swanström att man inte kommer att ta frågan vidare.

– Jag tror att EU är delat i frågan. En del medlemmar kanske har ett större beroende av Kina och därför inte vill riskera något. Om man inte vidtar åtgärder kan det bero på att det finns ett handelsberoende, och man kanske fegar ur.

TT: Vad tror du händer med Hongkong efter det här?

– Jag tror att det här är slutet på Hongkong som det ekonomiska centrum som det faktiskt varit. Om man inte kan lita på transparensen och det juridiska systemet, kommer det inte vara lika starkt som tidigare.

TT: Varför väljer den kinesiska regimen att gå på den här linjen?

– De motiverar det med att det handlar om terrorister, om uppvigling och menar att Hongkong är instabilt. Men protesterna i Hongkong blev som ett slag i ansiktet. Nu vill man ha full kontroll och möjligheter till total maktutövning. Man säger att protesterna är antidemokratiska, men det stora är att de ifrågasätter det kinesiska kommunistpartiet.

Fakta: Hongkong och protesterna

Hongkong är en i hög grad självstyrande särskild administrativ region i Kina. När området lämnades över från Storbritannien till Kina 1997 slogs oberoendet fast i principen "ett land, två system" som ska garantera autonomi, ett oberoende rättsväsende, en fri marknad och medborgerliga rättigheter såsom press- och yttrandefrihet. Principen ska gälla i 50 år – till 2047.

Peking ansvarar för regionens försvars- och utrikespolitik och har vetorätt när det gäller förändringar i det politiska systemet. Regionens regeringschef väljs i val där kandidaterna nomineras av en särskild kommitté, där Peking har stort inflytande.

När detta valsystem lades fram av Kinas kommunistregering 2014 utbröt omfattande demonstrationer i Hongkong där studenter och demonstranter ockuperade de stora gatorna på Hongkong-ön i flera månader.

I fjol hölls nya demonstrationer med hundratusentals deltagare, efter det att Hongkongstyret lett av den Pekingvänliga chefsministern Carrie Lam föreslagit en lag om att personer som anklagas för brott ska kunna utlämnas från Hongkong till Fastlandskina.

Protesterna har många gånger urartat i sammandrabbningar med polis och Carrie Lam beskrev i ett läge demonstranterna som en minoritet som är "folkets fiender". Kort därpå, i symboliskt viktiga lokalval i november, vann demokratiförespråkande kandidater en jordskredsseger.

Sedan Kinas planer på att införa den nya nationella säkerhetslagen blev kända har protesterna i Hongkong tagit ny fart. Kina anser att den nya säkerhetslagen behövs för att återfå stabiliteten i den särskilda administrativa regionen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!