Explosioner efter eldupphör i Nagorno-Karabach

En tillfällig vapenvila har slutits mellan Armenien och Azerbajdzjan efter två veckors stridande om regionen Nagorno-Karabach. Men eldupphöret är skakigt och båda sidor rapporterar om beskjutning.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov (mitten) med sina motsvarigheter från Armenien, Zohrab Mnatsakanjan (höger) och Azerbajdzjan, Jejhun Bajramov.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov (mitten) med sina motsvarigheter från Armenien, Zohrab Mnatsakanjan (höger) och Azerbajdzjan, Jejhun Bajramov.

Foto: AP/TT

Konflikter, krig & terrorism2020-10-10 13:35

Eldupphöret inträdde formellt klockan 12 lokal tid, då bomblarmen i huvudorten Stepanakert tystnade. Strax därefter uppgav Armeniens försvarsdepartement att attacker fortsatte:

– I ett avsteg från det avtalade humanitära eldupphöret har azeriska styrkor utfört en attack mot Karchanbejli klockan 12.05, sade departementets talesperson Sjusjan Stepanjan och tillade att Karabachs armé förberedde sig för att slå tillbaka attacken.

Det azeriska försvarsdepartementet sade i sin tur att Armenien "uppenbart bröt" eldupphöret. Departementet sade också att armeniska styrkor avlossat granateld mot Terter och Agdam kort efter eldupphöret.

Explosioner på natten

Skärmytslingarna vid lunchtid tycktes vara enstaka och separata händelser.

När klockan började närmade sig midnatt skakades dock Stepanakert av flera explosioner. Beredskapslarmet ljöd åter i staden och invånarna begav sig till skyddsrummen, uppger nyhetsbyrån AFP:s reporter från platsen. Det finns inga rapporter om döda eller skadade.

Den diplomatiska uppgörelsen har trots överträdelserna av eldupphöret välkomnats som ett steg i fredlig riktning, sedan hundratals dödats och tusentals tvingats fly i konfliktens Nagorno-Karabach.

Fruktat storkrig

Oron har tidigare vuxit för ett storkrig som involverar de regionala stormakterna Turkiet, nära allierat med Azerbajdzjan, och Ryssland, som har ett militärt försvarssamarbete med Armenien.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har fungerat som medlare i mötet mellan sina armeniska och azeriska motsvarigheter Zohrab Mnatsakanjan och Jejhun Bajramov i Moskva. Och efter nästan två veckor av intensiva strider i den omtvistade utbrytarregionen Nagorno-Karabach enades Armenien och Azerbajdzjan om eldupphöret.

Medan de stridande tar paus ska fångar och döda utväxlas.

Enligt Lavrov är Armenien och Azerbajdzjan villiga att även börja förhandla om en fredlig lösning på den långvariga territoriella dispyten. I de samtalen ska Frankrike, Ryssland och USA, i egenskap av medordföranden i Minskgruppen inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), vara med och medla.

"Eldupphöret tillfälligt"

Men den azeriske utrikesministern Bajramov säger att uppgörelsen om eldupphör bara gäller den tid det tar för Röda Korset att administrera överlämnande av döda.

Nagorno-Karabach tillhör formellt Azerbajdzjan, men är i praktiken självstyrande under Armeniens vingar, med i huvudsak armenisk befolkning. Både Armenien och Azerbajdzjan gör anspråk på det bergiga området.

De senaste veckornas strider är de svåraste sedan 1994. Armenien och Azerbajdzjan har anklagat varandra för att striderna blossat upp igen.

Fakta: Konflikten i Nagorno-Karabach

Både Armenien och Azerbajdzjan gör historiska anspråk på Nagorno-Karabach.

Konfliken går långt tillbaka och hela området hamnade under ryskt styre i början av 1800-talet. Våldsamma sammandrabbningar övergick i fullt krig efter att Armenien och Azerbajdzjan utropat sig som självständiga stater 1991 i samband med Sovjetunionens kollaps.

Nagorno-Karabach förklarade sig självständigt samma år, men det har inte erkänts av omvärlden – inte ens av Armenien. I realiteten fungerar området som en självständig stat under Armeniens beskydd.

Uppemot 30 000 människor, framför allt azerier, dog under Nagorno-Karabachkriget som pågick fram till 1994.

Det var med hjälp av Ryssland som en vapenvila kunde ingås 1994. Sedan dess har fredsförhandlingar pågått, men något fredsavtal har inte skrivits, konflikten är inte löst och striderna har fortsatt att blossa upp.

Området tillhör formellt Azerbajdzjan, men majoriteten av de 150 000 invånarna är armenier.

Källa: Landguiden/UI

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!