Honduras blev land nummer 50 att ratificera konventionen. FN:s generalsekreterare António Guterres säger att "det representerar ett meningsfullt åtagande mot total eliminering av kärnvapen, som fortfarande är FN:s högsta nedrustningsprioritet."

Symbolisk betydelse

Avtalet förbjuder bland annat användning, tillverkning, testning, utstationering och hot om att använda kärnvapen. USA, Ryssland, Kina, Storbritannien, Frankrike och andra kärnvapennationer har inte skrivit under fördraget, men trots det hoppas aktivister att det ska ha mer än en symbolisk betydelse, och att det på sikt ska ha en avtrappande effekt.

"En seger för mänskligheten, och ett löfte om en säkrare framtid", säger Peter Maurer, ordförande för Internationella Rödakorskommittén.

Många länder skrev under konventionen i augusti, då 75-årsdagen av bomberna över Hiroshima och Nagasaki uppmärksammades, däribland Nigeria, Malaysia, Irland och Malta.

Sverige inte med

Sverige har, liksom övriga nordiska länder, valt att inte skriva under konventionen och i stället öppnat för att delta som observatör. I en konsekvensutredning av utrikesdepartementet från januari förra året heter det bland annat att avtalet kan krocka med FN:s fördrag om förhindrande av spridning av kärnvapen (NPT), som Sverige anslöt sig till 1970. Avtalet anses också kunna skada de internationella försvarssamarbeten Sverige har i dag.

Beslutet att inte skriva under FN-avtalet har kritiserats av bland annat Svenska läkare mot kärnvapen, som anser att det ger en felaktig signal gentemot omvärlden. Även Miljöpartiet var för att Sverige skulle skriva under konventionen, men fick backa då det inte fanns något stöd för frågan i riksdagen och då även Försvarsmakten satte sig till motvärn.

Konventionen antogs av FN:s generalförsamling i juli 2017 sedan 122 länder sagt ja. 84 stater har sedan dess undertecknat den, men alla har inte ratificerat avtalet.