Georgien tyngs av tolv år av rysk ockupation

I augusti 2008 eskalerade spänningarna kring den georgiska regionen Sydossetien till väpnad konflikt – och rysk invasion. Tolv år senare är de ryska styrkorna fortfarande kvar.
–De straffar oss för vår vilja att gå med i Nato, att gå med i EU, säger Malkhaz Kakabadze, Georgiens ambassadör i Sverige.

Staketet som ryska styrkor satt upp markerar enligt skylten "riksgränsen" till utbrytarrepubliken Sydossetien. Merparten av det internationella samfundet menar i stället att Ryssland gör sig skyldigt till illegal ockupation av georgiskt territorium. Arkivbild.

Staketet som ryska styrkor satt upp markerar enligt skylten "riksgränsen" till utbrytarrepubliken Sydossetien. Merparten av det internationella samfundet menar i stället att Ryssland gör sig skyldigt till illegal ockupation av georgiskt territorium. Arkivbild.

Foto: Shakh Aivazov/AP/TT

Konflikter, krig & terrorism2020-08-15 06:45

Kriget mellan Ryssland och Georgien varade inte ens en vecka men präglar fortfarande det mesta inom georgisk politik.

– Den 8 augusti 2008 ockuperades 20 procent av Georgiens territorium. Det är fortfarande ockuperat, säger Malkhaz Kakabadze, ambassadör och tidigare vice georgisk utrikesminister.

En lång rad internationella organ – däribland EU-parlamentet, Nato och OSSE – betraktar med stöd av Haagkonventionerna den ryska närvaron som en illegal militärockupation. Ändå, beklagar sig ambassadören, är det få utanför landets gränser som känner till Georgiens situation.

– Man nämner ofta Ukraina men glömmer Georgien, säger Kakabadze.

– Men om det internationella samfundet hade reagerat tillräckligt på den ryska aggressionen mot Georgien 2008, hade konflikten i Ukraina då ägt rum? Vi ser att Ryssland bedriver samma typ av hybridkrigföring i Georgien som i Ukraina och det bör inte glömmas bort.

Ökade spänningar

Efter Sovjetunionens sönderfall ökade de etniska spänningarna i Georgien och under 1990-talets första år miste drygt 11 000 människor sina liv i inbördeskrig mellan separatister och georgisk militär.

Men många menar att upprinnelsen till kriget var Natos besked våren 2008, att försvarsalliansen såg Georgien som en potentiell framtida medlem. Ryssland svarade med att knyta tätare band till separatiströrelserna. Några månader av eskalering senare inleddes kriget med georgisk raketbeskjutning av den sydossetiska huvudorten Tskhinvali. Rysk militär grep redan samma dag in på separatisternas sida och har än i dag kvar ett stort antal soldater på georgiskt territorium.

En oberoende EU-rapport slog fast att det georgiska angreppet var "orättfärdigt”, men också att kraften i Rysslands svar var ”långt bortom rimliga gränser”.

"Humanitär intervention"

Ryssland beskrev sin invasion 2008 som en humanitär intervention och har kallat beslutet att stanna kvar en garanti för sydossetiernas säkerhet. Enligt ett EU-förhandlat avtal om eldupphör skulle de ryska styrkorna dra sig tillbaka från georgiskt territorium, i stället tecknade Moskva försvarspakter med Sydossetien samt med utbrytarrepubliken Abchazien i nordvästra Georgien.

Geopolitisk murbräcka

Sedan kriget 2008 har Ryssland, enligt Georgien, använt utbrytarrepublikerna som en geopolitisk murbräcka mellan landet och Väst.

– De straffar oss för vår vilja att gå med i Nato, att gå med i EU, säger ambassadör Kakabadze.

– Sovjetunionen var ett imperium och min personliga uppfattning är att Ryssland fortfarande bedriver sovjetisk politik. De anser att vi har förrått dem genom att närma oss Europa.

TThar sökt Rysslands ambassad för en kommentar, utan resultat.

Fakta: Konflikten i Georgien

Den 8 augusti 2008 eskalerade spänningar mellan regeringen i Tbilisi och separatister i regionen Sydossetien till krig. Ryssland grep in på separatisternas sida och avancerade långt in i Georgien innan ett EU-förhandlat eldupphör trädde i kraft fem dagar efter krigsutbrottet.

Separatister i regionen Abchazien tog samtidigt tillfället i akt att med rysk hjälp driva ut georgiska styrkor. Både Sydossetien och Abchazien utropade efter kriget självständighet och erkändes snabbt av Ryssland.

Enligt avtalet från 2008 skulle samtliga parter dra sig tillbaka till positionerna de höll innan kriget. Ryssland har dock fortfarande tusentals soldater stationerade i Sydossetien och Abchazien, och har över tid ökat sitt inflytande över utbrytarrepublikernas ekonomi och politik.

Källor: EUMM, Amnesty International, MSB

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!