– Må Gud förbjuda att du ställs inför samma val som jag.

Genom mobilkamerans lins är Svetlana Tichanovskaja en färglös kopia av den kvinna som under sommarens valkampanj samlat tusentals anhängare runt om hela Belarus. I det egeninspelade videoklippet från exilen i Litauen är hennes blick allvarsam, rösten tunn och trött.

– Därför ber jag er att ta hand om er själva, snälla. Inget liv är värt det som händer nu. Barnen är det viktigaste vi har i våra liv.

Vägen till tillvaron som oppositionsledare i exil har dock varit långt ifrån rak.

Tichanovskaja växte upp i lilla Mikashevichi, en by strax norr om den ukrainska gränsen. När Tjernobyls reaktor fyra exploderade 1986 var hon knappt fyra år fyllda och i början på 1990-talet hamnade hon i irländska Roscrea som ett av de "Tjernobylbarn" som fick tillbringa somrarna långt från den kontaminerade zonen runt kärnkraftverket.

– Som barn var hon märkbart intelligent, hade bättre engelskkunskaper än de andra. Hon tog sig an rollen som översättare och talesperson för de andra barnen, säger hennes värdpappa Henry Deane till tidningen The Guardian.

"Sög upp missnöjet"

Somrarna på Irland ledde till arbete som engelsklärare och översättare, men när hon och maken Sergej skaffade barn valde hon att lägga arbetet åt sidan och ägna sig åt familjen på heltid. 2019 startade Sergej en Youtubekanal för att lyfta de röster som tystas under Aleksandr Lukasjenkos regim.

– Tichanovskij tröttnade på byråkrati, korruption och alla missförhållanden i Belarus. Han reste runt i landet och träffade vanliga människor, ställde sig med en mikrofon i små samhällen på landet och lät folk prata om vad de tyckte om saker och ting, säger Martin Uggla, Belaruskännare och ordförande i Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter.

– Videobloggen bara växte. Han sög upp missnöjet och lät folk berätta. Människor beskriver hur fabriker stängs ner, hur korruptionen slår lokalt, hur ett dysfunktionellt samhälle drabbar människor i deras vardag med brist på jobb och utvecklingsmöjligheter. Det blev tydligt att även äldre och de på landsbygden, som ansetts vara Lukasjenkos kärnväljare, är missnöjda.

Drabbats hårt

Trots att Tichanovskijs resor följdes noga av säkerhetstjänsten tilläts han att hållas. Youtubekanalen fick snabbt hundratusentals prenumeranter, fler än tolv gånger så många som statliga Belarus 24:s tv-kanal.

Men när Tichanovskij meddelade sin kandidatur till presidentvalet tog det stopp – den centrala valkommittén vägrade att registrera nomineringen. Sedan dess har Sergej Tikhanovskij fängslats, släppts och fängslats igen. Samtidigt har hustrun tagit hans plats och outtröttligt drivit den politiska kampen för ett demokratiskt Belarus vidare.

Svetlana Tichanovskajas rekordsnabbt växande popularitet förklaras med att hon är just en helt vanlig människa, säger Alesia Rudnik, analytiker på den Minskbaserade tankesmedjan Center for new ideas och ordförande för föreningen Sveriges belarusier. På så sätt blev 37-åringen en symbol för det auktoritära styrets offer – en sympatisk privatperson som drabbats hårt av regimens repressalier via sin make.

– Hon ställde helt enkelt upp för sin man. När hon inledde sin kandidatur sade hon att hon är en vanlig hemmafru som tar hand om sina barn, en vanlig människa som representerar alla belarusier. Två månader senare är hon en protestfigur för hela landet som sitter i Litauen med sina två barn och sin make fortfarande i fängelse.

"Svetlana var öppen"

Tichanovskajas vallöfte var att befria alla politiska fångar och utlysa ett nyval där fängslade och diskvalificerade politiker skulle få ställa upp.

Och kanske fanns en ledtråd om vad som komma skulle redan vid frukostbordet i irländska Roscrea, säger Henry Deane till The Guardian.

– På den tiden vågade barnen inte prata öppet om den politiska situationen i Belarus men Svetlana var öppen och pratade om oron. Folk var berövade sina mänskliga rättigheter och visste att valen var riggade.