Ilska i Hongkong mot Pekings sÀkerhetslagar

Det lokala styret i Hongkong lovar att foga sig i Kinas planer pÄ att stÀrka greppet om staden genom nya kontroversiella lagar. Demokratirörelsen manar till massiva protester.

Peking lÀgger fram ett nytt lagförslag om sÀkerhetslagstiftning i Hongkong. Arkivbild.

Peking lÀgger fram ett nytt lagförslag om sÀkerhetslagstiftning i Hongkong. Arkivbild.

Foto: Kin Cheung/AP/TT

Konflikter, krig & terrorism2020-05-22 05:06

Pekings nya drag kommer efter upprepade varningar frÄn Kommunistpartiet om att man fÄtt nog av de pro-demokratiska protesterna i Hongkong.

– Vi mĂ„ste vidta kraftfulla Ă„tgĂ€rder för att lagligen förhindra, stoppa och straffa dem, sĂ€ger Wang Chen, vice ordförande för nationella folkkongressens stĂ€ndiga utskott, med syfte pĂ„ vad han beskriver som "antikinesiska" krafter.

Utkastet till en nationell sÀkerhetslag för Hongkong lades fram vid folkkongressen, Kinas parlament, under fredagen. Syftet Àr att sÀtta stopp för all typ av separatism, omstörtande verksamhet, terrorism och "liknande beteenden som allvarligt skadar den nationella sÀkerheten", lyder texten enligt nyhetsbyrÄn AFP.

Lam lyder

NÀr Kina tog över kontrollen över Hongkong frÄn Storbritannien 1997 beslutades att omrÄdet skulle införa sÀrskild lagstiftning med förbud mot exempelvis förrÀderi och uppvigling. Men nÀr det lokala styret försökt verkstÀlla planerna har de stoppats av stora protester frÄn Hongkongbor. De befarar att lagarna skulle möjliggöra en nedmontering av exempelvis den yttrande- och pressfrihet som de, till skillnad frÄn fastlandskineser, fortfarande Ätnjuter.

Men Peking planerar nu alltsÄ att tvinga igenom lagstiftningen.

Och Hongkongs chefsminister Carrie Lam, som deltar vid folkkongressen, har inget att invÀnda. Hennes styre kommer att samarbeta fullt ut med centralregeringen och fÀrdigstÀlla lagstiftningen sÄ fort som möjligt, försÀkrar hon i ett uttalande.

"LÄter oss inte skrÀmmas"

Demokratiaktivister och oppositionella reagerar kraftfullt pÄ planerna.

"Peking försöker tysta kritiska röster i Hongkong genom maktens och rÀdslans sprÄk", skriver pÄ Twitter Joshua Wong, ledande aktivist inom demokratirörelsen. Han tillÀgger: "Hongkongs invÄnare kommer inte att lÄta sig skrÀmmas".

Jimmy Sham frÄn protestgruppen Civil Human Rights Front och andra aktivister manar till miljonhövdade protester, likt de som skakade Hongkong mÄnad efter mÄnad i fjol.

EU:s utrikeschef Josep Borrell uppmanar Peking att respektera Hongkongs lÄngtgÄende autonomi. "EU har ett starkt intresse i Hongkongs fortsatta vÀlstÄnd och stabilitet under principen 'Ett land tvÄ system'", skriver han i ett uttalande enligt AFP.

Val i september

Australiens, Storbritanniens och Kanadas utrikesministrar skriver i ett gemensamt uttalande att de Àr "djupt oroade" över de planerade sÀkerhetslagarna och att de tydligt kommer att underminera tvÄ system-principen.

En anledning till att Kina agerar just nu kan – förutom viljan att kvĂ€sa demokratirörelsen – vara oro inför de kommande valen i Hongkong i september. Om de symboliskt viktiga framgĂ„ngarna för prodemokrater i lokalvalen i fjol upprepas kan oppositionen vinna tillrĂ€ckligt med inflytande för att blockera nya lagar frĂ„n Carrie Lams styre.

Utkastet till den nationella sÀkerhetslagstiftningen vÀntas godkÀnnas pÄ torsdag i nÀsta vecka, under den sista dagen av folkkongressens Ärliga sammantrÀde.

DĂ€rpĂ„ vĂ€ntas detaljerna spikas under andra möten i Peking i juni – för att sedan införas lokalt.

Fakta: Hongkong och protesterna

Hongkong Ă€r en i hög grad sjĂ€lvstyrande sĂ€rskild administrativ region i Kina. NĂ€r omrĂ„det lĂ€mnades över frĂ„n Storbritannien till Kina 1997 slogs oberoendet fast i principen "ett land, tvĂ„ system" som ska garantera autonomi, ett oberoende rĂ€ttsvĂ€sende, en fri marknad och medborgerliga rĂ€ttigheter sĂ„som press- och yttrandefrihet. Principen ska gĂ€lla i 50 Ă„r – till 2047.

Peking ansvarar för regionens försvars- och utrikespolitik och har vetorÀtt nÀr det gÀller förÀndringar i det politiska systemet. Regionens regeringschef vÀljs i val dÀr kandidaterna nomineras av en sÀrskild kommitté, dÀr Peking har stort inflytande.

NÀr detta valsystem lades fram av Kinas kommunistregering 2014 utbröt omfattande demonstrationer i Hongkong dÀr studenter och demonstranter ockuperade de stora gatorna pÄ Hongkong-ön i flera mÄnader.

Under 2015 försvann en grupp bokförlÀggare med bas i Hongkong pÄ olika sÀtt, dÀribland den svenske medborgaren Gui Minhai. De dök senare upp i Kina, dÀr de anklagades för brott som de erkÀnde i statlig tv. FörlÀggarna tros ha blivit kidnappade och tvingade till detta.

I fjol hölls nya demonstrationer med hundratusentals deltagare, efter att Hongkongstyret lett av den PekingvÀnliga chefsministern Carrie Lam föreslagit en lag om att personer som anklagas för brott ska kunna utlÀmnas frÄn Hongkong till Fastlandskina.

Protesterna har mÄnga gÄnger urartat i sammandrabbningar med polis och Carrie Lam beskrev i ett lÀge demonstranterna som en minoritet som Àr "folkets fiender". Kort dÀrpÄ, i symboliskt viktiga lokalval i november, vann demokratiföresprÄkande kandidater en jordskredsseger.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!