Krav på fler utgrävningar efter makabert fynd

"Ibland kom inte klasskompisarna tillbaka", berättar Harvey McLeod som under sextiotalet gick på Kamloops internatskola i Kanada. Landet skakas av fyndet av över 200 döda barn på skolans marker. Nu höjs röster för att fler skolor borde undersökas.

Minnesstund i den kanadensiska staden Edmonton för de 215 döda barn vars kvarlevor hittats.

Minnesstund i den kanadensiska staden Edmonton för de 215 döda barn vars kvarlevor hittats.

Foto: Jason Franson/The Canadian Press/AP/TT

Konflikter, krig & terrorism2021-06-03 15:17

Över 200 barn från ursprungsbefolkningen, några knappt äldre än tre år, hade begravts under skolbyggnaden i den kanadensiska provinsen British Columbia.

Sedan den makabra upptäckten i slutet av förra veckan har Kanada befunnit sig i sorg, och nu hörs allt fler röster för att den kanadensiska staten inte gör tillräckligt för att utreda de övergrepp som begåtts mot landets ursprungsbefolkning.

Barnens död aldrig utredd

Folkgruppen Tk'emlups te Secwepemc, vars medlemmar främst bor i södra British Columbia där skolan låg, säger i ett uttalande att det rör sig om en "förlust som inte går att föreställa sig, något som det talats om länge men som först nu dokumenterats".

Kamloops internatskola drevs av den katolska kyrkan på uppdrag av myndigheterna mellan 1890 och 1969, med syftet att assimilera ursprungsbefolkningens barn. Det var på Tk'emlups te Secwepemcs initiativ som skolans marker undersöktes.

"Den gångna helgen har specialister med markradar kunnat visa den ohyggliga sanningen – kvarlevorna som hittats är 215 barn som var elever på Kamloops internatskola. Så vitt vi vet är det här barn vars död aldrig utreddes", skriver folkgruppen i ett uttalande.

"Vi trodde att de rymt"

Det faktum att de saknade barnens öde inte tyckts engagerat myndigheterna provocerar många inom landets ursprungsfolkgrupper.

– Ibland kom inte klasskompisarna tillbaka, men vi var glada för deras skull, för vi trodde att de hade rymt, säger den tidigare Kamloopseleven Harvey McLeod till CNN.

Sammanlagt tvingades över 150 000 barn från Kanadas olika ursprungsfolk att gå på skolorna, där de vanvårdades och utsattes för fysiska och sexuella övergrepp av rektorer och lärare, samtidigt som de fråntogs sin kultur och sitt modersmål.

Sanningskommission om övergrepp

2015 presenterade Kanada resultatet av en sanningskommission som utrett statens övergrepp på landets ursprungsbefolkning. Rapporten tar upp de djupa psykologiska men som internatskolorna åsamkat sina tidigare elever.

Harvey McLeod vittnar om den nedbrytande effekt som hans år på internatskolan, mellan 1965 och 1966, hade på honom som barn.

– Övergreppen som drabbade mig var fysiska, de var sexuella, 1966 var jag en person som inte ville leva längre. De förändrade mig.

I dag är Harvey ledare för övre Nicoladalens folkgrupper och stolt över sitt arv.

– Det jag inser nu är hur stark jag måste varit som pojke, för att jag står här i dag, och jag vet att många människor aldrig kom hem igen, fortsätter han.

Rekommenderade undersökningar

Den statliga rapporten gav rekommendationer om hur landet borde arbeta för att hitta en väg framåt. Bland annat rekommenderades staten att undersöka de marker runt tidigare internatskolor där misstänkta barngravar finns.

I dag, sex år senare, har få sådana undersökningar genomförts.

Perry Bellegarde, den nationella ledaren för ursprungsbefolkningarnas församling, hoppas att fyndet i British Columbia kan vara startskottet för fler framtida undersökningar.

– Det är en utmärkt möjlighet att göra detta mycket viktiga arbete på de marker där internatskolor tidigare låg. Kamloops är en skola. Men det fanns över 130 olika skolor runt om i landet, sade han i samband med att fyndet uppmärksammades.

Sanningskommissionens rapport uppskattar att runt 4 000 barn dog av vanvård och övergrepp under de år internatskolesystemet var i bruk. En siffra som varken har kunnat bekräftas eller dementeras.

Fakta: Ursprungsfolk i Kanada

I en folkräkning som Kanadas statistiska centralbyrå gjorde 2016 uppgav 1,6 miljoner kanadensare att de identifierade sig som ursprungsfolk. Siffran motsvarade då nära 5 procent av landets totala befolkning.

I Kanada finns i dag över 630 olika folkgrupper som ingår i de så kallade First Nations eller Premières Nations. Grupperna har delvis helt olika kultur och talar sammanlagt över 50 olika språk.

Utöver folkgrupperna i First Nations finns även ursprungsfolken mestiser och inuiter. Mestiser härstammar från familjer beståendes av både ursprungsfolksmedlemmar och europeiska migranter och lever i dag främst i provinsen Ontario.

Inuiterna härstammar från landets norra ände och är, tillsammans med de skandinaviska samerna, ett av få ursprungsfolk med sina rötter norr om polcirkeln.

Källa: Kanadas regering, Assembly of First Nations, Métis Nation of Ontario, Inuit Tapiriit Kanatami

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!