Linde efter turkiskt möte: KÀnsliga frÄgor

Östra Medelhavet, Syrien och konflikten i Nagorno-Karabach – det Ă€r nĂ„gra av de tunga Ă€mnen som avhandlades nĂ€r utrikesminister Ann Linde mötte sin turkiske kollega utrikesminister MevlĂŒt Cavusoglu i Ankara.

Utrikesminister Ann Linde trĂ€ffade under tisdagen Turkiets utrikesminister MevlĂŒt ÇavuƟoğlu i Ankara. Arkivbild.

Utrikesminister Ann Linde trĂ€ffade under tisdagen Turkiets utrikesminister MevlĂŒt ÇavuƟoğlu i Ankara. Arkivbild.

Foto: Magnus Andersson/TT

Konflikter, krig & terrorism2020-10-13 16:20

– Det finns mĂ„nga svĂ„ra och kĂ€nsliga frĂ„gor samtidigt som det finns möjligheter till samarbete, sĂ€ger Ann Linde till TT efter att ha kommit ut ur det lĂ„nga mötet.

Under samtalet med den turkiske ministern lÄg stort fokus pÄ Turkiets roll i mÄnga av de internationella konflikterna som under de senaste veckorna dominerat nyhetsflödet.

Omtvistad provborrning

En brÀnnpunkt var situationen i östra Medelhavet, berÀttar utrikesministern.

– I östra Medelhavet Ă€r det tvĂ„ delar som sker samtidigt – dels Ă€r det provborrningar som skett pĂ„ cypriotiskt omrĂ„de, dĂ€r stĂ„r vi helt bakom EU:s linje att detta Ă€r ett brott mot folkrĂ€tten.

– DĂ€r Ă€r vi oroliga för att trots att EU har försökt medla de senaste veckorna sĂ„ kom det hĂ€romkvĂ€llen ett nytt forskningsfartyg, vilket inte Ă€r tecken pĂ„ att man gĂ„r i rĂ€tt riktning, sĂ€ger Ann Linde med hĂ€nvisning till beskedet att det turkiska forskningsfartyget Oruç Reis fortsatt kommer att genomföra seismiska utforskningar söder om den grekiska ön Kastellorizo.

Sanktioner möjliga

– Den andra frĂ„gan handlar om vart grĂ€nserna ska gĂ„ i östra Medelhavet. DĂ€r har Grekland vissa givna rĂ€ttigheter men det finns ocksĂ„ delar dĂ€r Turkiet har rĂ€ttmĂ€tiga ansprĂ„k som man mĂ„ste lösa genom dialog. Det viktiga Ă€r att situationen mĂ„ste vara stabil i Medelhavet.

TT: Vad anser Turkiet om den svenska linjen i frÄgan?

– Det Ă€r kĂ€nt för Turkiet sedan tidigare vad EU anser i frĂ„gan. De vet att EU Ă€r beredda att anvĂ€nda alla verktyg i verktygslĂ„dan om parterna inte nĂ„r förhandlingslösningar.

TT: Finns det en förstÄelse för detta?

– Att kalla det förstĂ„else Ă€r kanske ett för starkt ord att anvĂ€nda, med de noterar vĂ„ra Ă„sikter.

"Tuffa diskussioner"

En annan konflikt i MedelhavsomrÄdet som diskuterades under samtalet var Syrien och Turkiets militÀra nÀrvaro i landet.

– Vad gĂ€ller Syrien har vi vĂ€ldigt annorlunda synpunkter. Sverige har tidigare fördömt Turkiets militĂ€roffensiv. Vi menar att man mĂ„ste dra sig tillbaka militĂ€rt och vi Ă€r oroliga för de minoriteter som finns dĂ€r, det handlar bland annat om kurder och yazidier, sĂ€ger utrikesministern.

– DĂ€r menar Turkiet att vi inte har mandat att krĂ€va det, det blev vĂ€ldigt tuffa diskussioner och vi enades inte i frĂ„gan.

Fakta: LĂ„ngvarig dispyt

Fiendskapen mellan Grekland och Turkiet har lÄnga historiska rötter, och krig har varit nÀra vid flera tillfÀllen de senaste Ärtiondena. HuvudmotsÀttningarna gÀller grÀnsdragningen i Egeiska havet och Cyperns framtida status.

I konflikten om grÀnsdragningen i Egeiska havet och rÀtten till ett antal öar hÀnvisar lÀnderna till olika avtal. LÀnderna har otaliga gÄnger anklagat varandra för militÀra krÀnkningar av territorium. Senast 1996 hotade krig nÀr grekiska soldater sattes iland pÄ en omstridd klippö för att ta ned en turkisk flagga som placerats dÀr. Efter amerikansk medling löstes den akuta krisen.

I grunden handlar konflikten ocksÄ om rÀtten till energitillgÄngar som tros finnas i kontinentalsockeln under havet.

SpÀnningarna kan ocksÄ spÄras tillbaka till tvisten om Cypern. Efter en grekiskstödd militÀrkupp pÄ ön 1974 invaderade Turkiet den norra delen. Sedan dess har Cypern varit kluven i en grekcypriotisk sydlig del och en turkcypriotisk del i norr. Den turkcypriotiska delen Àr endast erkÀnd av Turkiet.

De senaste Ă„ren har stora gasreserver upptĂ€ckts i havet utanför Cypern. Det har fĂ„tt Cyperns internationellt erkĂ€nda regering, Grekland, Israel och Egypten att samarbeta för att fĂ„ ut sĂ„ mycket som möjligt av resurserna. Som en del i överenskommelsen finns en plan pĂ„ en gasledning till Europa – som Turkiet har lĂ€mnats utanför.

Förra Äret ökade Turkiet borrningarna i havet vÀster om Cypern. Turkiet menar att öns resurser ska delas och sÀger sig skydda sina egna och turkcypriotiska intressen i gasfyndigheterna.

KĂ€llor: Landguiden/UI, BBC

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!