Löfven: Sverige vill verka för vaccinrättvisa

Ett framtida vaccin mot coronaviruset måste distribueras rättvist. Det är ett av huvudbudskapen när statsminister Stefan Löfven (S) på lördag intar talarstolen i FN:s generalförsamling – i digital form.

Statsminister Stefan Löfven (S) utanför FN-högkvarteret i New York för ett år sedan. I år sker generalförsamlingens allmänna debatt på distans.

Statsminister Stefan Löfven (S) utanför FN-högkvarteret i New York för ett år sedan. I år sker generalförsamlingens allmänna debatt på distans.

Foto: Tina Magnergård Bjers /TT

Konflikter, krig & terrorism2020-09-25 19:57

"Covid-19-pandemin har illustrerat vikten av att stärka internationella samarbeten och FN. Detta samtidigt som polariseringen ökar", kommer det att heta från Löfven när det blågula talet spelas upp i FN-skrapan i New York enligt uppgifter till TT.

Nytt nätverk

Löfven planerar att berätta att Sverige, tillsammans med en grupp likasinnade länder, driver på för global tillgång till och rättvis fördelning av ett framtida vaccin mot covid-19. I nätverket ingår bland andra Kanada, Sydkorea, Sydafrika och Spanien.

Tillsammans med kollegor från dessa länder skrev Löfven i somras en debattartikel i tidningen The Washington Post där han argumenterade för att ett coronavirusvaccin måste göras tillgängligt för alla länder och fördelas efter rättvisa och vetenskapliga principer.

"Var du lever borde inte avgöra om du lever", skrev ledarna.

Vid sidan av vaccinfrågan kommer statsministern i sitt tal lyfta FN:s roll i den internationella pandemiresponsen, med WHO i centrum".

I tisdags, på den allmänna debattens första dag, gick USA:s president Donald Trump i motsatt riktning. Han slog sig själv för bröstet för USA:s virusrespons, anklagade Peking för att ha spridit vad han kallar "Kinaviruset" och manade FN att ställa Kina till svars.

Måste "kliva fram"

Det är tydligt att pandemin eldat på de globala motsättningarna, något som gör det än viktigare att Sverige i generalförsamlingen visar att man står upp för multilateralismen, understryker Carl Skau, som är chef för UD:s enhet för FN-politik, konflikt och humanitära frågor.

– I en tid av covidnationalism och alltmer dysfunktionella relationer mellan stormakterna är det viktigare än någonsin att små- och medelstora länder kliver fram och tar ansvar, säger Skau till TT.

Det blågula talet berör också Jemen, klimatfrågan och uppföljningen av FN 75, den generalförsamlingsresolution som antogs i veckan i samband med FN:s 75-årsjubileum, som Sverige och Qatar förhandlat fram. Den är tänkt att bana väg för FN-reformer samt hållbar utveckling och konfliktlösning.

Fakta: Förenta Nationerna och allmänna debatten

Förenta Nationerna bildades under andra världskrigets slutskede. FN-stadgan undertecknades av 51 medlemsländer sommaren 1945 och trädde i kraft den 24 oktober samma år. I dag har FN 193 medlemsländer.

Arbetet leds av generalsekreteraren, just nu portugisen António Guterres, och bygger till stor del på FN-stadgan. FN:s andre generalsekreterare, svensken Dag Hammarskjöld, beskrev organisationens syfte så här: "FN har inte skapats för att föra mänskligheten till himlen utan för att rädda den från helvetet."

Viktiga kammare där beslut fattas är generalförsamlingen, säkerhetsrådet och FN:s ekonomiska och sociala råd (Ecosoc).

Generalförsamlingen samlas varje år i september. Då hålls också den allmänna debatten då ledare från de 193 medlemsstater talar i FN-högkvarteret i New York, håller enskilda möten och för fram initiativ. Årets allmänna debatt hålls dock på distans på grund av coronaviruspandemin.

Källa: FN

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!