Macron: Jihadister sätts in i Azerbajdzjan

Frankrike bekräftar att syriska jihadister sätts in i striderna mot armeniska separatister i Azerbajdzjan. Enligt Armenien ligger Turkiet bakom omfattande transporter av syriska rebeller till konfliktzonen.

Soldater och volontärer i utbrytarregionen Nagorno-Karabach vid Azerbajdzjan och Armenien.

Soldater och volontärer i utbrytarregionen Nagorno-Karabach vid Azerbajdzjan och Armenien.

Foto: Karen Mirzoyan/AP/TT

Konflikter, krig & terrorism2020-10-01 03:20

Franske presidenten Emmanuel Macron har fördömt vad han kallar "hänsynslös och farlig" retorik från Turkiets sida.

– Vi har i dag information som med säkerhet visar att stridande från syriska jihadistgrupper har rest via Gaziantep (i Turkiet) för att nå skådeplatsen för insatserna i Nagorno-Karabach, säger Macron.

Han tillägger:

– Det är ett nytt, mycket allvarligt faktum.

Armenien har tidigare anklagat Turkiet för att skicka tusentals syriska rebeller till regionen för att strida för den azeriska armén. Och Moskva, som varnar för att syriska och libyska legosoldater som skickats till regionen innebär ett säkerhetshot både för Ryssland och för övriga grannländer, har krävt att "terroristerna" omedelbart transporteras bort från området.

Stöd till allierad

Turkiet har sagt sig vara villigt att "göra vad som är nödvändigt" för att stödja sina allierade i Azerbajdzjan i den väpnade konflikten om utbrytarregionen Nagorno-Karabach, som kontrolleras av armeniska separatister. Men både Ankara och Baku tillbakavisar anklagelser om att syriska rebeller ska ha satts in i striderna.

Den territoriella dispyten mellan Armenien och Azerbajdzjan har pågått i årtionden. Men striderna som blossade upp i söndags är de värsta på flera år. Båda sidor har rapporterat om dödsfall, såväl civila som militära.

Emmanuel Macron, Rysslands president Vladimir Putin och USA:s president Donald Trump uppmanar parterna att genast lägga ner sina vapen.

"Vi uppmanar också ledarna för Armenien och Azerbajdzjan att utan dröjsmål förbinda sig till att återuppta regelrätta förhandlingar, i god tro och förutsättningslöst", skrev de i ett gemensamt uttalande i egenskap av medordförande för OSSE:s Minskgrupp.

Journalister skadade

En vapenvila kan bara bestå om "armeniska ockupanter" drar sig ur utbrytarregionen, kontrar Turkiets president Recep Tayyip Erdogan som beskriver de tre ländernas förslag som "oacceptabelt".

Torsdagens uttalanden kommer samma dag som två franska och två armeniska journalister i Martuni i Nagorno-Karabach skadats i azerisk eldgivning i konfliktområdet. De franska journalisterna som arbetar för tidningen Le Monde är allvarligt skadade. Frankrike planerar nu att låta flyga ut dem från området

Omfattningen av de två armeniska journalisternas skador är inte kända.

Rättad: I en tidigare version av texten angavs fel plats där journalisterna skadades.

Fakta: Konflikten i Nagorno-Karabach

Både Armenien och Azerbajdzjan gör historiska anspråk på Nagorno-Karabach.

Konfliken går långt tillbaka och hela området hamnade under ryskt styre i början av 1800-talet. Våldsamma sammandrabbningar övergick i fullt krig efter att Armenien och Azerbajdzjan utropat sig som självständiga stater 1991 i samband med Sovjetunionens kollaps.

Nagorno-Karabach förklarade sig självständigt samma år, men det har inte erkänts av omvärlden – inte ens av Armenien. I realiteten fungerar området som en självständig stat under Armeniens beskydd.

Uppemot 30 000 människor, framför allt azerier, dog under Nagorno-Karabachkriget som pågick fram till 1994.

Det var med hjälp av Ryssland som en vapenvila kunde ingås 1994. Sedan dess har fredsförhandlingar pågått, men något fredsavtal har inte skrivits, konflikten är inte löst och striderna har fortsatt att blossa upp.

Området tillhör formellt Azerbajdzjan, men majoriteten av de 150 000 invånarna är armenier.

Källa: Landguiden/UI

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!