Islamiströrelsen står starkare än på länge när USA inom kort börjar dra tillbaka sina styrkor, 20 år efter att man invaderade landet för att driva ut al-Qaida efter 11 september-attackerna. Löften om fred, välstånd och demokrati har bleknat under de år av krig mellan talibaner, regeringsstyrkor och internationella styrkor som skördat uppemot 40 000 civila afghaners liv.

Förhandlingar mellan regeringen i Kabul och talibanerna om en fredsplan har ännu inte lett någon vart, i stället har våldet ökat. Många förutspår att talibanerna kommer att försöka återta makten i hela landet när regeringsstyrkorna inte längre backas upp av amerikanska flygangrepp.

Bundna till hemmet

Det väcker oro för att den positiva utveckling som trots allt skett ska omintetgöras. Särskilt det tydligaste framsteget: Kvinnors rätt till utbildning.

– Jag har bara en önskan: att fullborda mina studier och börja jobba, säger Basireh Heydari, student vid universitetet i Herat i västra Afghanistan, till The Guardian.

– Men med talibanerna på väg tillbaka tror jag inte att jag kommer att uppnå det.

Kvinnorna är den grupp som riskerar mest om den djupt konservativa rörelsen återtar makten. När talibanerna styrde stora delar av Afghanistan 1996-2001 var kvinnor i praktiken bundna till hemmet då de förbjöds att gå i skolan, inneha de flesta arbeten och ta plats i offentligheten.

– Dessutom var hälsovården mycket sämre. Bristen på kvinnlig sjukvårdspersonal gjorde att många fler kvinnor dog vid förlossningar, säger Anna Ek på Svenska Afghanistankommittén (SAK).

"Samhällsrevolution"

I dag är 40 procent av de barn som går i skolan flickor. Den trevande demokratisering och det skakiga institutionsbyggande som skett de senaste 20 åren har inte nått långt utanför städerna. Men framstegen har gett upphov till en urban grupp av utbildade unga kvinnor som tagit plats i arbetslivet, politiken och civilsamhället.

Bakom varje flicka som fått fullborda grundskolan står både en mor och en far, och vid många arbetande kvinnors sida en man som trotsat hån från släkt och vänner.

– Det är en sorts samhällsrevolution som sakta rullat fram, säger Anna Ek.

Aktivisten Basireh Safa Theri, som startade en flickskola efter den USA-ledda invasionen, berättar att hennes elever börjat plugga allt mer intensivt den senaste tiden.

– Eleverna kommer till mitt kontor och frågar: "Är talibanerna på väg tillbaka? Kommer vi att kunna fortsätta gå i skolan? Vi vill utnyttja varenda stund vi har kvar", säger hon till The Guardian.

Tvingas kompromissa

Enligt många bedömare är det troligaste scenariot att den nuvarande afghanska regeringen och talibanrörelsen förhandlar sig fram till någon form av maktdelning. Det innebär kompromissande från båda sidor. Talibanernas reaktionära syn på manligt och kvinnligt är densamma – men de står inför en realitet där toleransen för könsdiskriminering minskat rejält i stora delar av samhället.

Ett tydligt tecken på det kom i mars då utbildningsmyndigheterna i Kabul snabbt tvingades backa från ett förbud för flickor att sjunga offentligt, efter att beslutet väckt ramaskri.

– Det kommer att bli en svår period framöver. Men det finns en stor motståndskraft hos kvinnorättsaktivister och i det afghanska civilsamhället, säger Anna Ek.