Över hundra legosoldater ska utredas för sin inblandning i striderna i östra Ukraina, rapporterade det ukrainska åklagarväsendet på sin hemsida nyligen.

Det handlar bland annat om personer från Tyskland, Spanien, Nederländerna och Italien enligt den ryska nyhetsbyrån Interfax. Personerna ska ha stridit för olika Rysslandsstödda paramilitära grupper i de ockuperade territorierna i östra Ukraina "vilket orsakat människors död och andra allvarliga konsekvenser", enligt uttalandet.

Åklagarmyndigheten anser att handlingarna står i strid med Genèvekonventionerna men de anklagade ska prövas för brott mot ukrainsk lag. Om de döms riskerar de livstids fängelse.

Vill få övertag

Att utredningarna inleds nu kan bero på att Ukraina försöker rikta fokus tillbaka mot konflikten efter att Ryssland försökt skaffa sig övertag i de pågående fredsförhandlingarna, säger Jakob Hedenskog, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

– Ryssland vill få ett internationellt erkännande att det är ett inbördeskrig. Rysslands mål är att själva behålla inflytandet genom separatisterna samtidigt som det ska verka som att Ryssland är en oberoende part och inte en del av konflikten, säger Jakob Hedenskog.

Han påpekar att det inte finns några ryska medborgare bland de som det ukrainska rättsväsendet utreder.

– Man kan se det som att de inte vågar ge sig på ryska medborgare utan i stället tar andra nationaliteter.

Flytta fokus

I dagsläget sker fredsförhandlingarna i det så kallade Normandieformatet, som innefattar Tyskland, Frankrike, Ryssland och Ukraina.

Ryssland försöker i stället flytta fokus mot den så kallade kontaktgruppen som består av sändebud från Ukraina, Ryssland, Rysslandstödda separatister samt representanter från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). På så sätt menar Hedenskog att Ryssland försöker ge separatisterna ett större inflytande och därmed bli jämbördiga med Ukraina.

Ryssland vill också att förhandlingarna inom Normandieformatet förs ner, från statscheferna till utrikesministrarna. Det skulle minska inflytandet från Tyskland och Frankrike och stärka Ryssland, samtidigt som det skulle framstå att Ryssland bara är en medlare och inte en del av konflikten, menar Hedenskog.

Lång strategi

Rysslands strategi går ut på att komma med nya utspel, ändra reglerna och få de andra parterna att behöva omgruppera sig och verka efter de nya spelreglerna, säger Hedenskog och tillägger att Ryssland har en helt annan uthållighet att hålla igång konflikten i Ukraina än väst.

– Man har inte brottom på något sätt. I väst vill man åstadkomma någonting och gå vidare, man har inte kapacitet och uthållighet att engagera sig i konflikter som inte är lika vitala för väst som de är för Ryssland.

I fjol gick Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj till val på att lösa konflikten i östra Ukraina. Men enligt Hedenskog är det lite som pekar på att Ukraina ska få kontroll över de ockuperade territorierna i Donbass, även på sikt.

– Det är svårt att se en annan lösning på den här konflikten än att Ryssland tvingar fram sin vilja. Det innebär att de här separatistterritorierna formellt ingår i Ukraina, men ändå lyder under permanent ryskt inflytande som i praktiken hindrar Ukraina från att lämna en rysk intressesvär. Vilket gör Ukraina till en andra klassens stat som i praktiken är beroende av Ryssland, säger Jakob Hedenskog.

Ukraina har tidigare öppnat utredningar mot bland annat 20 fransmän och 16 brasilianare som deltagit i striderna i östra Ukraina.