"Vi ska använda många års arbete för fred och försoning till att vara brobyggare och söka lösningar på de utmanande konflikter som hamnar på säkerhetsrådets bord", skriver Norges statsminister Erna Solberg på Facebook efter beskedet och tillägger:
"Folkrätten och de mänskliga rättigheterna ska ligga till grund för vårt arbete."
Norge har lagt minst 29 miljoner norska kronor (drygt 28 miljoner svenska kronor) på kampanjen för att knipa platsen. Där har man bland annat fokuserat på områdena folkrätt, kvinnors deltagande och klimat- och säkerhet, skriver NRK.
Agerat fredsmäklare
Norge har även lyft fram att landet är ett av få som uppfyller FN:s mål om att använda 0,7 procent av BNP till bistånd, samt att man agerat fredsmäklare vid en rad internationella konflikter.
"Mina varmaste gratulationer till Norge till dess icke-permanenta plats i säkerhetsrådet 2021–22. Efter en massiv kampanj med fokus på att leverera vad gäller globala åtaganden ser vi fram mot en stark nordisk röst i rådet", skriver utrikesminister Ann Linde (S) på Twitter.
Norge har haft en plats i säkerhetsrådet flera gånger tidigare, senast 2001–2002.
Ett land kvar
Kenya och Djibouti konkurrerar om den plats som är avsedd för afrikanska länder, men det dröjer ytterligare en dag innan saken är beslutad.
Norge och Irland intar de två platser som är avsedda för så kallade västländer medan Indien och Mexiko kandiderade utan konkurrens till de två övriga platserna, avsedda för asiatiska respektive latinamerikanska länder.
Säkerhetsrådet har tio icke-permanenta medlemmar som väljs in på två år vardera, vid sidan om de fem permanenta medlemmarna Storbritannien, Kina, Frankrike, Ryssland och USA.
Sverige satt senast i säkerhetsrådet 2017–2018.