Nya protester i Beirut: "Krossa regeringen"

Två ministrar har avgått – men i Libanon kokar vreden fortfarande. Utanför parlamentet i Beirut har demonstranter drabbat samman med säkerhetsstyrkor. Vid en digital givarkonferens där ledare från hela världen deltog samlades över 2,5 miljarder kronor in.

"Min regering gjorde det här" står det på en mur framför förödelsen efter explosionen i Beirut.

"Min regering gjorde det här" står det på en mur framför förödelsen efter explosionen i Beirut.

Foto: Hussein Malla/AP/TT

Konflikter, krig & terrorism2020-08-09 10:50

Tårgasröken spred sig återigen på Beiruts gator under söndagen när stenkastande demonstranter konfronterade säkerhetsstyrkor i närheten av parlamentsbyggnaden. En eld bröt ut vid entrén till parlamentstorget när demonstranter försökte forcera ett avspärrat område, visar tv-bilder. Uppretade Beirutbor bröt sig också in bostads- och transportdepartementets lokaler.

– Vi vill krossa och döda regeringen. De gav oss varken jobb eller rättigheter, säger en 19-årig arbetslös demonstrant.

Landet var redan tidigare hårt drabbat av politisk och ekonomisk kris, vilken förvärrats under coronapandemin. För många var tisdagens katastrofala explosion i Beiruts hamn droppen som fick bägaren att rinna över.

I lördags gick tiotusentals ut på Beiruts gator för att visa sitt missnöje med landets politiker. Hundratals personer skadades när demonstranter drabbade samman med säkerhetsstyrkor, och en polis omkom i samband med kravallerna.

Stora behov

Tidigare under söndagen ledde Frankrikes president Emmanuel Macron en digital givarkonferens för att organisera nödhjälp till landet. Omkring 250 miljoner euro, drygt 2,5 miljarder kronor, samlades in.

Bland deltagarna återfanns tungviktare som USA:s president Donald Trump, Brasiliens president Jair Bolsonaro och IMF-chefen Kristalina Georgieva. Från svensk sida deltog statsminister Stefan Löfven.

"Sverige har redan under de första dagarna efter explosionerna ordnat stöd till det libanesiska folket i form av hjälpsändning, insatspersonal från MSB och akut bistånd via Svenska Röda Korset", säger statsministern i en skriftlig kommentar till TT.

Ett digert arbete stundar, enligt Löfven.

"Behoven i Libanon är fortsatt mycket stora och återhämtningen kommer att ta tid. Internationellt stöd kommer att behövas för att stödja en långsiktig demokratisk och fredlig utveckling i Libanon. Inte minst visar de senaste dagarnas protester behovet av omfattande strukturella reformer i Libanon."

Ministrar avgår

Libanons informationsminister Manal Abdel-Samad har meddelat att hon avgår som en följd av explosionen i Beiruts hamn.

"Efter den enorma Beirutkatastrofen meddelar jag min avgång från regeringen", säger hon i ett uttalande, enligt lokala medier.

Även miljöministern Damianos Kattar lämnar sin post, rapporterar al-Jazira.

Patriarken och ledaren för Libanons kristna maronitiska kyrka Beshara al-Rai stämmer in i kören av upprörda röster.

– Det är nödvändigt, av aktsamhet för libanesernas känslor och det enorma ansvaret som krävs, att hela regeringen avgår eftersom den är oförmögen att få det här landet att gå framåt, säger han.

Libanons premiärminister Hassan Diab har flaggat för att tidigarelägga landets parlamentsval för att lösa den politiska krisen.

Bristande säkerhetsåtgärder

Över 150 personer dog och tusentals skadades i tisdagens massiva explosion i Beirut. Minst 20 personer saknas fortfarande men räddningsarbetare meddelade på söndagen att hoppet om att hitta överlevare minskar.

Explosionen orsakades av en stor mängd ammoniumnitrat som förvarats i hamnen i över sex år utan tillräckliga säkerhetsåtgärder.

Chefer för hamnen och tullen hävdar att de och andra tjänstemän flera gånger har varnat rättsväsendet för faran med att förvara ammoniumnitratet i lagerlokalen.

Bakgrund: Libanons politiska kris

I oktober i fjol kastades det redan ekonomiskt krisande och svårt skuldsatta Libanon in i politiskt kaos – med månader av regeringskritiska massprotester mot ökade levnadskostnader och regeringens oförmåga att hantera den ekonomiska krisen. Sedan dess har det libanesiska pundet tappat 80 procent av sitt värde på den svarta, inofficiella marknaden.

Den 29 oktober meddelade dåvarande premiärminister Saad al-Hariri sin avgång. Men det tog lång tid att bilda ny regering, bland annat eftersom de olika politiska grupperingarna inte kunde enas om ministerposterna. I januari 2020 tillkännagav Libanon sin nya regering.

Tiotusentals libaneser har i krisen, som är den värsta sedan det femtonåriga inbördeskriget 1975–1990, förlorat sina jobb eller tvingats gå ned i lön. Coronapandemin förvärrat den ekonomiska situationen ytterligare.

Den politiska splittringen i Libanon har alltid varit stor och regeringsmakten i den sekulära republiken bygger på en balans mellan landets största religiösa grupper: sunnimuslimer, shiamuslimer, kristna och druser.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!