Rörelse vÀxer för Indonesiens George Floyd

I skuggan av den amerikanska proteströrelsen vÀxer en liknande fram i Indonesien, det asiatiska jÀttelandet dÀr folkgruppen frÄn delen Papua lÀnge utsatts för rasism. #PapuanLivesMatter drar paralleller mellan George Floyd och Obby Kogoya, en papuansk student som trampades pÄ av polis.

Papuanska studenter ropar slogans under en demonstration mot rasism utanför presidentpalatset i Jakarta i augusti 2019.

Papuanska studenter ropar slogans under en demonstration mot rasism utanför presidentpalatset i Jakarta i augusti 2019.

Foto: Tatan Syuflana/AP/TT

Konflikter, krig & terrorism2020-06-07 12:10

Obby Kogoya, som 2016 studerade i universitetsstaden Yogjakarta pÄ den indonesiska ön Java, hade köpt mat som han var pÄ vÀg med till sina studiekompisar i studentkorridoren. VÀnnerna, som liksom Obby Kogoya sjÀlv kom frÄn VÀstpapua, en provins lÄngt österut i det vÀldiga örike som utgör Indonesien, skulle delta i en fredlig protest för minoriteten papuaners rÀttigheter. Men i stÀllet greps Obby Kogoya av polis. PÄ Youtube finns klipp som visar polisernas hÄrda tag och hur Kogoya ropar pÄ hjÀlp, med en polismans fingrar istoppade i nÀsan.

Kallas "apor"

Kritiker började snabbt att koppla ihop gripandet med den rasism som man menar sedan lÀnge Àr spridd bland indoneser mot personer frÄn Papua, som oftare har mörkare hudfÀrg Àn landsmÀn frÄn öarna lÀngre vÀsterut. Papuanernas har historiskt mer gemensamt med folken i Stilla havet Àn med indoneserna och har egentligen aldrig varit en integrerad del av Indonesien. I regionen har det förts mer eller mindre vÀpnad kamp för sjÀlvstÀndighet sedan 1960-talet.

Papuanska ledare har beskrivit hur de kallats för "apor", behandlats illa och diskrimineras. Papuanska studenter har vittnat i tidningen Jakarta Post om hur de nekats boende och utsatts för rasism pÄ grund av sin bakgrund.

Redan förra Äret gav sig papuaner ut pÄ gatorna och protesterade efter att en papuansk student kallats "apa" av sÀkerhetspersonal i staden Surabaya. Nu fÄr rörelsen skjuts av det som sker i USA, dÀr frÄgan om rasism och polisvÄld hamnat högst upp pÄ dagordningen efter att den svarta mannen George Floyd i Minneapolis dog i samband med ett polisingripande.

Ingen dubbelmoral

Kampen har fÄtt hashtaggen #PapuanLivesMatter.

– En del tror att rasismen som vi papuaner upplever Ă€r en logisk konsekvens som mĂ„ste accepteras av de som anses vara separatister, sĂ€ger aktivistern Rico Tude till Jakarta Post, och tillĂ€gger att eftersom indoneser stöttar Black lives matter-rörelsen i USA sĂ„ mĂ„ste de ocksĂ„ vara beredda att diskutera frĂ„gan om rasism pĂ„ hemmaplan.

Även indonesiska kĂ€ndisar och influerare har stĂ€llt sig bakom rörelsen, pĂ„hejade av civilsamhĂ€llet.

– Mordet pĂ„ George Floyd mĂ„ste fungera som en pĂ„minnelse om diskrimineringen som drabbar papuaner i Indonesien – och de flesta fallen har Ă€nnu inte blivit utredda, sĂ€ger Usman Hamid, landschef för Amnesty till Jakarta Post, som ocksĂ„ uppmanar regeringen att agera mot strukturell rasism.

Obby Kogoya dömdes till fyra mÄnaders fÀngelse för att ha försökt motarbeta sitt gripande.

Fakta: Papua

Indonesien Àr vÀrldens fjÀrde folkrikaste stat, med den största muslimska befolkningen i vÀrlden.

Regionen Papua bestÄr av den vÀstra halvan av ön Nya Guinea (den östra halvan Àr landet Papua Nya Guinea), som ligger allra lÀngst österut i Indonesiens pÀrlband av 500 öar.

Papua har sedan 1960-talet fört en vÀpnad kamp för sjÀlvstÀndighet, nÄgot som inte varit aktuellt för regeringen i Jakarta. Trots den indonesiska regeringens tidigare assimileringspolitik har den ursprungliga papuanska befolkningen i Papua behÄllit mÄnga av sina kulturella sÀrdrag.

I slutet av 1990-talet vĂ€xte en fredlig papuansk motstĂ„ndsrörelse fram och inspirerad av Östtimors frigörelse 1999 hade rörelsen som mĂ„l att uppnĂ„ fred genom förhandlingar med Jakarta. År 2000 fick Papua visst sjĂ€lvstyre, som utökades lite 2002.

Förra Äret skedde Äterigen protester i Papua, vilket bland annat resulterade i att regeringen i Jakarta stÀngde ner internet under flera veckor i ett kritiserat tilltag.

KĂ€lla: Ui.se/Landguiden

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!