Bergsenklaven Nagorno-Karabach tillhör formellt Azerbajdzjan, men befolkningen är övervägande armenier och regionen styrs i praktiken som ett självständigt territorium. Sedan nya strider bröt ut den 27 september har minst 250 personer dödats, men siffrorna varierar mycket beroende på källa.
Enligt Frankrikes utrikesminister Jean-Yves Le Drian ska samtal hållas i Genève på torsdagen och i Moskva på måndag för att övertyga parterna att sätta sig och förhandla fram en vapenvila. Han uppger att Frankrike, Ryssland och USA har åtagit sig värdskapet för förbehållslösa samtal.
Men redan syns en möjlig splittring även när det gäller samtalen. Snart nog kom beskedet att Azerbajdzjans utrikesminister Jeyhun Bayramov åker till samtalen i Genève, som sker under överinseende av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE).
Men det tänker inte hans armeniske kollega Zohrab Mnatsakanjan göra. Däremot klargör Armenien, som har en militär pakt med Ryssland, att Mnatsakanjan ska träffa den ryske utrikesministern Sergej Lavrov i Moskva på måndag.
Hälften på flykt
Rysslands president Vladimir Putin uppmanar i en intervju med statlig rysk tv till ett snabbt slut på konflikten, som han kallar för en "enorm tragedi".
De båda sidorna anklagar varandra för att attackera civila mål i regionen, inte minst i den största staden Stepanakert som ska vara illa sargad av artillerigranater.
Artak Beglarjan, ombudsman för mänskliga rättigheter i enklaven, pekar på att många civila tvingats lämna sina hem:
– Enligt våra preliminära uppskattningar har ungefär 50 procent av Karabachs befolkning och 90 procent av alla kvinnor och barn – eller ungefär 70 000–75 000 människor – drivits på flykt, säger han.
"Fortsätta folkmordet"
Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan är samtidigt kraftfull i sitt fördömande av Turkiet, som stödjer Azerbajdzjan i konflikten:
– För mig råder inget tvivel om att det här är en politik för att fortsätta folkmordet på armenier och återinrätta det turkiska imperiet, säger han till Sky News, syftande på Osmanska rikets dödande av omkring 1 miljon armenier och hundratusentals assyrier, syrianer, kaldéer och greker 1915–1923.
Frågan om folkmordet är extremt känslig i Turkiet, vars regering förnekar att dödandet var systematiskt. I stället beskrivs händelserna som strider mellan armenier och turkiska styrkor.