Sedan förra veckan och under resten av 2020 är Tyskland ordförandeland i EU:s ministerråd. Det hoppas landets inrikesminister Horst Seehofer kunna använda till att trycka på om en gemensam migrationspolitik.
Åtminstone vill han få bukt med den ständigt återkommande diskussionen om vem som ska ta hand om alla flyende och migranter som plockas upp på Medelhavet.
– Den här situationen är inte värdig EU. Varje båt som anländer kräver oerhörda ansträngningar för att nå en fördelning mellan medlemsländerna. Och varje gång är det bara ett litet antal som är redo att vara med. I det långa loppet kan vi inte låta Italien, Malta, Grekland eller Spanien vara ensamma om att hantera det här, säger Seehofer, som på tisdagen höll i det tyska ordförandeskapets första informella ministermöte – via webben.
Ber om hjälp
Han får medhåll av EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson.
– För läget i sommar behöver vi stöd och solidaritet från andra medlemsländer. Jag är glad att tyska ordförandeskapet har satt upp det här på agendan, säger Johansson i Bryssel.
Sverige är ett av de länder som det senaste året envist sagt nej till att hjälpa till i omfördelningen med de flyktingar och migranter som anlänt till exempelvis Malta. Det är dock tydligt att kommissionen gärna vill höra ett ja i stället.
– Sverige får ta sina beslut, men jag har upprepade gånger på ministerrådet bett medlemsländerna att ställa upp, säger Johansson.
Pakt på gång
Tisdagens möte med alla EU-länder följs nästa vecka upp med ett möte för länderna vid Medelhavet, inklusive i Nordafrika.
– Det är extremt viktigt att arbeta med ursprungs- och transitländer. Jag hoppas att resultatet ska bli att vi kan bygga ett partnerskap för att kunna bekämpa människosmugglarna, säger Johansson.
För att lösa migrationsproblematiken på längre sikt har hon ända sedan tillträdet som inrikeskommissionär den 1 december arbetat med en ny "asyl- och migrationspakt". Den läggs sannolikt fram i september, i hopp om att EU-länderna dessförinnan ska ha kunnat enas om coronaåtgärder och en ny långtidsbudget.
"Skamligt"
Ylva Johansson hoppas på ett skifte från illegalt till legalt – med mottagande direkt från flyktingläger, snarare än människosmuggling över havet.
– Det är bättre om vi kan ta en större andel kvotflyktingar än att folk ska riskera sina liv till havs. Det är också bra om vi kan ha legala vägar för folk att komma för att arbeta i Europa – för vi har en åldrande befolkning och vi behöver människor, säger Johansson.
– EU kan aldrig välkomna alla flyktingar i världen. Därför har vi ett moraliskt ansvar att arbeta med andra länder som huserar stora flyktingmängder, för att stödja dem och stödja flyktingarna.
Ordförandelandet Tyskland siktar på att under hösten få EU-länderna att komma överens om åtminstone "de viktigaste punkterna" för migrationen.
– Det är skamligt att vi i vår gemenskap inte har kunnat göra det, säger inrikesminister Seehofer i Berlin.