Skolstrejk nytt protestvapen i Myanmar

Skolorna i Myanmar öppnar officiellt igen på tisdagen, för första gången sedan militären grep makten för fyra månader sedan. Men många lärare och elever väljer att stanna hemma i trots mot juntan.

Demokratiaktivister hänger skoluniformer vid ingången till en skola under en protest i Rangoon i slutet av april.

Demokratiaktivister hänger skoluniformer vid ingången till en skola under en protest i Rangoon i slutet av april.

Foto: AP/TT

Konflikter, krig & terrorism2021-06-01 08:17

– Jag är inte rädd för att gripas och torteras, säger en lärarinna från storstaden Rangoon.

– Jag är rädd för att bli en lärare som lär ut propaganda

Militärkontrollerade medier har de senaste dagarna försökt trumma upp entusiasm hos föräldrar och elever inför återöppnandet. En statlig tidning rapporterar om hur elever vid en skola utanför huvudstaden Naypyidaw välkomnat den nya terminen genom en sångceremoni inför regimens utbildningsminister.

På en gymnasieskola i Sagaing-regionen syntes dock motståndet klottrat i stora röda bokstäver på skolbyggnadens fasad. "Vi vill inte ha militärslaveriets lärare", löd ett av budskapen som uppmanade skolpersonalen att hålla sig hemma.

Lärare spelade en framträdande roll under den första vågen av massprotester efter militärkuppen den 1 februari, då landets civila ledare Aung San Suu Kyi avsattes. Över 800 människor har dödats av säkerhetsstyrkorna under fyra månader av våldsamheter.

Fakta: Myanmar

Myanmar (tidigare Burma) är centralt placerat i södra Asien, med Bangladesh och Indien i väster, Kina i norr, och Laos och Thailand i öster. Med en yta på drygt 675 000 kvadratkilometer är landet ungefär 50 procent större än Sverige. Befolkningen beräknas uppgå till närmare 54 miljoner.

Landet koloniserades på 1800-talet av Storbritannien. Under andra världskriget ockuperades landet av Japan, innan det blev självständigt 1948. Militären tog makten 1962 och styrde enväldigt fram till 2010, då en viss demokratisering inleddes.

Exoppositionsledaren Aung San Suu Kyi har haft en styrande roll under det senaste decenniet. Men hennes manöverutrymme har begränsats av militären som bland annat bestämt att hon inte fick bli president.

Vid kuppen i februari greps Aung San Suu Kyi och flera andra civila ledare. De sitter fortfarande inlåsta.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!