Den statistik som hittills har redovisats av Venezuelas regering har mötts av skepsis: strax över 5 000 smittade av covid-19 och 42 dödsfall, siffror som är en bråkdel av grannlandet Colombias drygt 90 000 fall och fler än 3 000 döda.
– Vi anser att de data vi får från den venezuelanska regeringen, Maduros statistik, är helt absurd och inte trovärdig, sade José Miguel Vivanco, Amerikaansvarig hos människorättsorganisationen Human Rights Watch, i slutet av maj.
I fredags rapporterade nyhetsbyrån AP att sjukhus i miljonstaden Maracaibo svämmar över av patienter och att många vårdarbetare smittats.
Inte råd
Den socioekonomiska krisen i Venezuela har lett till att en stor del av befolkningen lever i extrem fattigdom. President Nicolás Maduros strikta nedstängning i samband med pandemin är ytterligare ett orosmoln, säger Luis Felipe López-Calva, regionchef för FN:s utvecklingsprogram UNDP i Latinamerika, till TT under ett webbsänt seminarium.
– Det här är en hälsokris som kan begränsas genom att stanna hemma, men nu pratar vi om en population som inte kan det. Folk har inte råd, de måste gå ut och hitta sätt att försörja sig.
Daniela Figueroa växte upp i Venezuelas huvudstad Caracas och bor i dag i Göteborg. Hon företräder organisationen Venezuelanätverket, som verkar för en fredlig politisk lösning på krisen i hemlandet och som i tidigare sammanhang har ställt sig bakom Maduro.
Kvar i Venezuela finns både vänner och familj. De flesta som Figueroa har talat med har hittills varit relativt nöjda med regeringens krishantering, men samtidigt är situationen komplicerad.
– Regeringen har i samarbete med sociala rörelser delat ut mat till befolkningen och arbetat med att identifiera smittkällor, begränsa smittan och hantera vårdbehov. Men det finns fortfarande mycket att göra. Det största problemet, som jag ser det, är USA:s ekonomiska sanktioner som inte tillåter ekonomin att komma i gång, säger Figueroa.
Slår hårt
USA har riktat sanktioner mot Venezuelas regering och oljeindustri i över ett decennium. Under president Donald Trump har de, med hänvisning till Maduros auktoritära styre, utökats betydligt. Även EU och flera andra har infört sanktioner.
Daniela Figueroa menar att de ekonomiska restriktionerna slår hårt mot befolkningen.
– På grund av sanktionerna kan Venezuela inte köpa mediciner och utrustning som behövs i sjukvården, säger hon.
En rapport av den amerikanska tankesmedjan CEPR drar kopplingar mellan sanktionerna och landets omfattande brist på mat och medicin med 40 000 dödsfall i landet mellan 2017 och 2018. Samtidigt menar oppositionen, med Juan Guaidó i spetsen, och andra regimkritiker att Maduro vanskött landet grovt och ytterligare förvärrat den djupa ekonomiska krisen.
Många återvänder
Därtill råder en djupgående brist på sysselsättning och de venezuelanska lönerna räcker inte långt.
En venezuelansk läkare tjänar, enligt The New Humanitarian , motsvarande runt 55 svenska kronor i månaden och en genomsnittlig månadslön motsvarar ett fåtal USA-dollar. Med de ständigt stigande matpriserna, orsakade av åratal av inflation, är det knappt nog för att köpa några paket ägg.
Enligt UNDP är den stora venezuelanska diasporan ytterligare en källa till oro under coronakrisen. Närmare 2 miljoner människor har flytt till Colombia och lever i undermåliga förhållanden, säger Jessica Faieta på organisationens Bogotákontor.
– Många av dem har svårt att få tillgång till sjukvård och har därför försökt återvända till Venezuela. Hela Colombia är nedstängt och samtidigt ser vi en stor förflyttning av människor som rör sig mot gränsen, som nu dessutom i stort sett har stängt för sina egna medborgare. Det är en stor källa till oro.