Vita huset våndas över israelisk annektering

USA:s regering tvekar ännu om hur man ska ställa sig till Israels omstridda planer på att annektera ockuperad palestinsk mark. Flera dagar av diskussioner i Vita huset har inte lett till något beslut, uppger källor.

USA:s president Donald Trump och Israels premiärminister Benjamin Netanyahu under en presskonferens i Vita huset i januari då Vita husets fredsplan för Mellanöstern presenterades.

USA:s president Donald Trump och Israels premiärminister Benjamin Netanyahu under en presskonferens i Vita huset i januari då Vita husets fredsplan för Mellanöstern presenterades.

Foto: Susan Walsh/AP/TT

Konflikter, krig & terrorism2020-06-26 11:55

Stora delar av omvärlden har fördömt Israels planer på att annektera omkring 30 procent av den ockuperade Västbanken. Men premiärminister Benjamin Netanyahu – som har angett den 1 juli som datum då planerna ska börja sättas i verket – hoppas på ett tydligt stöd från sin allierade i USA: president Donald Trump.

USA ställde sig bakom en annektering i den fredsplan för Mellanöstern som Trumps regering presenterade i januari. Men det är oklart om Vita huset är berett att fullt ut backa upp Netanyahus förslag.

Tre dagar av diskussioner bland Trumps säkerhetsrådgivare har inte lett till något beslut, uppger källor för Reuters.

Möjlig mellanväg

– Det finns fortfarande inte något slutligt beslut om nästa steg i genomförandet av Trumps plan, säger en av källorna till nyhetsbyrån, som också uppger att Trump själv deltagit i diskussionerna.

USA:s Israelambassadör, David Friedman, och Vita husets särskilda sändebud för fred i Mellanöstern, Avi Berkowitz, väntades i torsdags resa till Israel för fortsatta diskussioner, rapporterar ABC News.

Ett alternativ till ett fullt stöd skulle vara att Trump ställer sig bakom en gradvis, eller mindre omfattande annektering. Att han skulle byta fot och helt motsätta sig planerna betraktas dock som osannolikt.

Kushner skeptisk

Bland dem som stödjer Netanyahus linje finns, förutom den amerikanske ambassadören, utrikesminister Mike Pompeo liksom flera republikanska kongressledamöter. Källor uppger för ABC att de argumenterar för att en annektering skulle underlätta för ett framtida fredsavtal då den skulle få palestiniernas, enligt deras mening, orealistiska förhoppningar om en egen stat att blekna.

Men de får mothugg av flera andra i administrationen och kongressen som vill se ett mer reserverat amerikanskt ställningstagande. Bland dem finns företrädare för försvarshögkvarteret Pentagon och presidentens svärson Jared Kushner, som var den som utformade Trumps fredsplan, enligt ABC News uppgifter.

Palestinierna har sågat fredsplanen, som visserligen bygger på en tvåstatslösning men som alltså samtidigt tilldelar Israel suveränitet över stora delar av den mark som har varit tilltänkt att ingå i palestiniernas stat.

Döms ut av FN

Kushner vill inte ge Israel grönt ljus för en snabb och omfattande annektering då han befarar att det ytterligare skulle försvåra ett samarbete med palestinierna, skriver Reuters. I hans läger finns även oro för att väcka motstånd från fler stater i regionen, däribland Jordanien, ett av endast två länder som har ett fredsavtal med Israel, enligt nyhetsbyrån.

En annektering skulle innebära ett allvarligt brott mot internationell rätt, konstaterade nyligen en rad FN-experter. Generalsekreteraren António Guterres har uppmanat Israel att ställa in planerna, som också kritiserats av EU och en rad andra länder.

Netanyahu har under Trumps tid vid makten uppnått flera saker som tidigare sågs som otänkbart, som USA:s erkännanden av Israels suveränitet över Golanhöjderna och Jerusalem som Israels huvudstad.

Fakta: Strider mot Genèvekonvention

Benjamin Netanyahu har de senaste åren lett regeringskoalitioner som har beskrivits som de mest högerinriktade i Israels historia. Bosättarrörelsen med stödpartier har flyttat fram sina positioner och uttrycker långtgående krav. I valrörelserna 2019 och 2020 gjorde Netanyahu klart att det med honom vid rodret skulle bli dags att annektera mark på Västbanken.

Israeliska bosättningar på ockuperad palestinsk mark har anlagts sedan Israel intog områdena 1967. Den internationella kritiken har varit häftig. Enligt Fjärde Genèvekonventionen är det förbjudet för en ockupationsmakt att flytta in sin egen befolkning. Israel är en av de stater som har godkänt konventionen.

Det vanligaste argumentet för israelisk bosättning är att östra Jerusalem och Västbanken är historisk, judisk mark.

USA:s förändrade Mellanösternpolitik under president Donald Trump har inneburit ökad amerikansk förståelse för bosättarrörelsens markanspråk.

Källa: Landguiden/UI

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!