Här är några av världens omstridda statyer

Leopold II, Christopher Columbus – och Carl von Linné. Här är några av de statyer i världen som har skapat debatt och diskussioner till följd av den globala proteströrelsen mot rasism.

En staty föreställande den tidigare belgiske kungen Leopold II i Bryssel i Nederländerna. I hans privata koloni Kongofristaten var han enligt historiker skyldig till miljontals människors död (det exakta antalet är omtvistat) och otaliga lemlästningar.

En staty föreställande den tidigare belgiske kungen Leopold II i Bryssel i Nederländerna. I hans privata koloni Kongofristaten var han enligt historiker skyldig till miljontals människors död (det exakta antalet är omtvistat) och otaliga lemlästningar.

Foto: Virginia Mayo/AP/TT

Kultur och Nöje2020-06-28 12:10

Leopold II i Belgien

Tidigare i juni togs en staty ner i den belgiska staden Antwerpen föreställande den ökände regenten Leopold II. Sedan dess har förslag rests om att ta bort alla koloniala statyer i landet. I Bryssel står fortfarande en staty rest av den tidigare kungen och Bruno De Lille, ledamot i kommunfullmäktige, har lagt ett förslag om att göra det tillåtet för konstnärer att varje halvår måla anti-koloniala budskap på statyn, rapporterar The Brussels Times.

Leopold II av Belgien var kung från 1865 fram till sin död 1909. Under de åren blev han kolonialherre och envåldshärskare över Kongofristaten (nuvarande Kongo-Kinshasa). Där var han enligt historiker skyldig till miljontals människors död (det exakta antalet är omtvistat) och otaliga lemlästningar. Avhuggna händer och fötter var ett kännetecken för Leopolds brutala styre och dödsstraff tillämpades för den som inte fyllde sin kvot på gummiplantagen.

Colston och Churchill i Storbritannien

Över 100 statyer och gatunamn i Storbritannien har listats på en hemsida under namnet "störta rasismen", med mål att belysa landets koloniala historia.

Tidigare i juni slet demonstranter ner en staty föreställande Edward Colston i Bristol i västra England och dumpade den i Avonfloden. Colston blev på 1600-talet en förmögen man genom att handla med slavar från Västafrika.

I London har en staty av Winston Churchill målats med graffiti under en Black Lives Matter-demonstration. Det ledde till skarp kritik från premiärminister Boris Johnson. "Vi kan inte låtsas ha en annan historia", twittrade Johnson efter det att statyn vandaliserats.

Kritiker som förknippar Churchill med rasism pekar bland annat på uttalanden där han beskrev vita människor som stående över människor i exempelvis den dåvarande brittiska kolonin Indien och i Afrika.

Christopher Columbus i Spanien och USA

Statyer av Christopher Columbus har kritiserats på flera håll i världen.

I den spanska staden Barcelona har det lobbats för att ta bort Columbus staty sedan en staty föreställande slavhandlaren Antonio López togs bort 2018. Columbus ses ofta som upptäckare av den nya världen. Men landstigningen brukar av kritiker också beskrivas som startskottet för ett folkmord på den amerikanska ursprungsbefolkningen som höll på i århundraden. Statyer föreställande Christopher Columbus har även välts och vandaliserats på flera platser i USA.

Jan Pieterszoon Coen i Nederländerna

En staty föreställande Jan Pieterszoon Coen har skapat protester i Nederländerna. Jan Pieterszoon Coen var en nederländsk officer i det Ostindiska kompaniet och ses både som en hjälte och en brutal förtryckare.

Pieterszoon Coen ledde under 1621 erövringen av Bandaöarna – en ögrupp som i dag tillhör Indonesien. Av befolkningen på 15 000 ska bara 1 000 personer ha överlevt varav 800 sedan deporterades från ögruppen. Lokala aktivister har sedan 2011 arbetat med att få bort statyn från Jan Pieterszoon Coens hemstad Hoorn, som ligger omkring 45 kilometer norr om Amsterdam.

De Geer och von Linné i Sverige

I Sverige har en staty av köpmannen Louis De Geer i Norrköping kritiserats, eftersom han idkade svensk slavhandel i Västafrika via företaget Afrikanska kompaniet.

Också statyer av vetenskapsmannen Carl von Linné har kritiseras och en namninsamling för att de ska rivas har fått fler än 1 600 underskrifter. Anledningen är enligt namnlistan, att forskning "bidrog till att vita européer fick för sig att de var den överlägsna rasen" och att den "användes som grund och förklaring till att avhumanisera svarta och bruna, kolonisera, plundra”.

Kritiken syftar på att Linné klassificerade människor utifrån hudfärg och tilldelade dem olika karaktärsdrag.

Statsminister Stefan Löfven (S) avfärdar kraven om att riva historiska statyer.

Robert E Lee i USA

Sydstatssymboler och konfederationsmonument med koppling till inbördeskriget har länge varit laddade i USA. Kritiker ser dem som rasistsymboler eftersom de hyllar sydstaterna. Andra betraktar dem som frihetssymboler och en del av historien. Flera har tagits bort under senare år och i samband med Black Lives Matter-protesterna har det åter blivit högaktuellt.

Robert E Lee, general och överbefälhavare för sydstaternas huvudarmé i Virginia under inbördeskriget på 1860-talet, är en av de mest avbildade företrädarna för sydstaterna – som under inbördeskriget kämpade för att få behålla slaveriet. På Lee High School i Montgomery i Alabama revs en staty av Lee ner. Och i Richmond, Virginia, har guvernören Ralph Northam efter massiva protester beslutat att ta bort en staty av Lee. Men nedmonteringen har skjutits upp då en delstatslag förbjuder flyttar av krigsmonument.

En staty av Edward Colston fiskas upp från Avonfloden i Bristol i västra England där den dumpats under protester. Colston blev på 1600-talet en förmögen man genom att handla med slavar från Västafrika.
En staty av Edward Colston fiskas upp från Avonfloden i Bristol i västra England där den dumpats under protester. Colston blev på 1600-talet en förmögen man genom att handla med slavar från Västafrika.
Fakta: Sydstatsflaggor och statyer

För många amerikaner är sydstatsflaggan en symbol för syds kamp mot nordstaterna och mot överstatlig inblandning. På senare år har den också blivit en symbol för rasism och segregation.

Utöver att vara en symbol mot den framväxande medborgarrörelsen på 1960-talet är flaggan ett sätt att minnas de som stupade i USA:s inbördeskrig som pågick mellan nord och syd 1861–1865. Krigets utbrott berodde till stor del på frågan om slaveriet. I sydstaterna ansågs det nödvändigt för att bevara den ekonomiskt viktiga bomullsodlingen medan nordstaterna ville avskaffa slaveriet.

I USA beräknas totalt över 1 800 sydstatssymboler ha rests, bland dessa över 700 statyer eller monument över sydstaternas militära och politiska förgrundsgestalter. Detta skedde främst under två perioder, 1896–1915 efter att de så kallade Jim Crow-lagarna om rasåtskillnad införts i många sydstater, samt 1955–1965 i samband med medborgarrättsrörelsen. De mest avbildade personerna är generalerna Robert E Lee och Thomas "Stonewall" Jackson samt sydstaternas president Jefferson Davis.

Källa: Nationalencyklopedin, Uppsala universitet, Southern Poverty Law Center


Fakta: George Floyds död

Måndagen den 25 maj dog 46-årige George Floyd i samband med ett polisingripande i Minneapolis i Minnesota i USA. Floyd var obeväpnad när han greps, misstänkt för att ha försökt använda falska sedlar på ett matställe.

Under ingripandet satt en polisman med knäet på hans nacke i närmare nio minuter. Händelsen filmades av en privatperson och på inspelningen hörs hur Floyd, med ansiktet nedpressat mot gatan och iförd handbojor, vädjar om hjälp och säger "snälla, jag kan inte andas", innan han blir livlös.

Filmen spreds i USA och väckte fördömanden och avsky. Ett par dagar efter Floyds död började protester mot ordningsmaktens övervåld organiseras i Minneapolis. Demonstrationerna spreds snabbt till andra städer och på vissa håll blev de våldsamma med plundringar, kravaller och skottlossning.

Samtliga fyra poliser som deltog i gripandet har avskedats. Den polis som satte sitt knä mot Floyds nacke har åtalats för Floyds död och de andra tre misstänks för medhjälp till brott.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!