Litauen har, trots sin storlek, gjort sig ett namn på världsarenan för att stå för sina åsikter – och för att man har fått betala konsekvenserna för sin attityd.
I somras beslutade landets regering att acceptera Taiwans begäran att öppna ett representationskontor i Vilnius, som man valde att kalla ”det taiwanesiska representationskontoret". Det ledde till en såväl diplomatisk som ekonomisk konflikt med Kina – en konflikt som fortfarande pågår.
Även relationen till Ryssland har varit ansträngd sedan Litauen som det första av de baltiska länderna utropade sig självständigt från Sovjetunionen 1990. Efter att landet 2004 blev medlem av Nato har förhållandet mellan länderna försämrats ytterligare.
Rent geografiskt befinner sig Litauen dock i en utsatt position, delvis inklämt mellan Belarus och den ryska, hårt befästa, exklaven Kaliningrad – vilket blivit än mer påtagligt efter Rysslands invasion av Ukraina.
"Ny verklighet"
Enligt den litauiske biträdande försvarsministern Margiris Abukevicius, som TT träffar i det pampiga palats i Vilnius som inhyser landets försvarsdepartement, är frågan kring en eventuell hotbild mot Litauen i nuläget dock betydligt mer komplex.
– Det handlar inte bara om att vi skulle känna oss hotade, snarare om att man inom hela Nato inser att säkerhetsbilden har förändrats och att vi står inför ett skifte, där ett krig i Europa är en reell möjlighet, säger han och fortsätter:
– Det som nu sker är en varning, inte bara för vår region, utan för hela Nato. Tillsammans måste vi stärka försvaret av den östra flanken – och vara redo att möta en ny verklighet.
Enligt Margiris Abukevicius är det också uppenbart att Rysslands aggression inte kommer att stanna vid Ukraina och att man inte heller någonsin accepterade de baltiska ländernas medlemskap i Nato.
– I dag är vi under större press än någonsin tidigare, men vi känner ett starkt stöd från Nato. Exempelvis har antalet Natotrupper i Litauen fördubblats på en månad – men vi måste fortsätta att anpassa oss till ett nytt säkerhetsläget, säger han.
"Natos svaga punkt"
Under den gångna veckan röstade också Litauens parlament Seimas igenom ett förslag att öka landets försvarsanslag från 2,05 procent till 2,52 procent av BNP – ett tillskott på 298 miljoner euro.
Enligt Margiris Abukevicius ska de höjda anslagen stärka landets infrastruktur och cybersäkerhet – men framförallt närvaron i den säkerhetspolitiskt känsliga Suwalkikorridoren vid Polens gräns mot Litauen – en landremsa som förbinder Belarus med den ryska exklaven Kaliningrad.
Skulle den tio mil långa passagen falla i Rysslands händer, skärs Baltikum av från Polen och övriga Nato – vilket skulle få stora konsekvenser, enligt Abukevicius.
– Det här är vår enda försörjningsväg till Nato – men det är också Natos svaga punkt. Därför är det viktigt att vi gör allt för att kunna hålla korridoren öppen – och framför allt inte inbillar oss att vi kommer att ha tid att förstärka den om Ryssland skulle agera. Vi måste vara redo, säger han.
"Fredsavtal ren science fiction"
Även frågan kring framtida eventuella finländska och svenska Natomedlemskap har aktualiserats efter den ryska invasionen av Ukraina. Enligt Abukevicius skulle ett medlemskap välkomnas från litauiskt håll, men han understryker att beslutet måste fattas av länderna själva.
Vad gäller utgången av kriget i Ukraina är den litauiska biträdande försvarsministern däremot betydligt mer pessimistisk – och svarar med en retorisk fråga.
– Fick Krimkrisen någonsin ett slut? Svaret på den frågan är nej. Även om ryssarna skulle kunna stoppas, så har jag aldrig sett dem dra sig tillbaka från ockuperat land. Att Ryssland nu skulle skriva under ett fredsavtal och dra sig tillbaka är ren science fiction, säger han.