Fallet har väckt internationell uppmärksamhet och människorättsorganisationer har protesterat mot åtalet efter att Raissouni inledde en hungerstrejk i april, vilken på fredagen hade pågått i 93 dagar.

Suleiman Raissouni inledde sin hungerstrejk i april efter att ha hållits inspärrad över ett år och nekats tillfällig frigivning. Hans advokater har träffat honom i häktet, men han har inte varit på plats vid rättegången vilket fått domaren att varna honom och advokaterna att protestera mot rättsväsendet.

Advokaterna säger att han inte kan gå själv och att han vägrats få åka ambulans till domstolen. De kräver nu att han förs till sjukhus istället för fängelse, eftersom hans hälsoläge förvärrats.

Anhängare till den forne redaktionschefen på en numera nedlagd tidning anser att fallet ingår i en officiell förtalskampanj mot kritiska journalister och aktivister.

På fredagen inleddes även en rättegång mot en annan journalist som förutom spionage även han anklagas för övergrepp.

Båda journalisterna har granskat myndigheterna och rättsväsendet. Människorättsorganisationer i landet hävdar att båda åtalen är politiska men regeringen slår ifrån sig alla anklagelser och säger att domstolarna och polisen bara följer lagen och är politiskt oberoende.