Striden om Chagos-öarna hårdnar

Den diplomatiska striden om de omstridda Chagosöarna växer. Efter att Mauritius hissat sin flagga på en av atollerna i ögruppen svarar Storbritannien med att öarna är brittiskt territorium.

Protest utanför internationella brottsdomstolen ICC i Haag i Nederländerna, 2018, inför domstolens överläggningar om vem som har rätt till Chagosöarna. Arkivbild.

Protest utanför internationella brottsdomstolen ICC i Haag i Nederländerna, 2018, inför domstolens överläggningar om vem som har rätt till Chagosöarna. Arkivbild.

Foto: Mike Corder/AP/TT

Mauritius/Storbritannien2022-02-14 19:52

Chagosöarna, sju atoller mitt i Indiska oceanen som inte når många meter över havet, har styrts från London sedan 1800-talet.

Men Mauritius har länge hävdat sin rätt över öarna och satte förra veckan press på anspråken genom att skicka fartyg mot öarna, drygt 200 mil österut, och det för första gången utan att först be om brittiskt tillstånd från den tidigare kolonialmakten.

Hemlig militärbas

Delegationen, ledd av Mauritius FN-ambassadör Jagdish Koonjul, kom fram i helgen och under måndagen hissade de den mauritiska flaggan på Peros Banhos-atollen. Enligt The Guardian spelades då även ett inspelat meddelande upp från Mauritius premiärminister Pravind Jugnauth.

"Mitt budskap till världen är att vi som har suveränitet över Chagosöarna försäkrar en förståndig förvaltning över territoriet", sade han och lovade bland annat skydd för den marina miljön och mänskliga rättigheter – det sistnämnda med särskild hänvisning till ursprungsbefolkningen, kända som "chagossier".

Dessa tvångsflyttades under förödmjukande former till Mauritius när en av USA:s mest hemliga militärbaser byggdes på Chagosöarna, med start i mitten av 1960-talet. Många har sedan dess kämpat för att få återvända till hemöarna, där det förutom på militärbasen i dag inte bor några människor.

Den jättelika amerikanska flygbasen användes flitigt under krigen i Afghanistan och Irak och har rapporterats fungera som "black site" (ungefär hemlig anläggning), för topphemliga aktiviteter i det så kallade kriget mot terrorn.

"Erkänner inte deras anspråk"

Mauritius rätt till öarna fick visst stöd i ett icke-bindande avgörande från den internationella brottsdomstolen ICC, som 2019 slog fast att Storbritannien olovligen delade upp Mauritius på 1960-talet, då Chagos-öarna separerades från önationen.

Även FN har kritiserat Storbritanniens styre över ögruppen, som kallas "Brittiska territoriet i Indiska oceanen" (Biot).

Britternas svar på måndagens flagghissning kom i skriftlig form från utrikesdepartementet:

"Det råder ingen tvekan om vår suveränitet över Biot, som vi har haft oavbrutet sedan 1814. Mauritius har aldrig haft suveränitet över territoriet och Storbritannien erkänner inte deras anspråk".

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!