Kräkningar, feber, panikattacker och huvudvärk. De barn som överlever de ständiga bombräderna skonas inte fysiskt. Kriget mellan Israel och Hamas har gått in i sin fjärde vecka och alla Gazas barn är offer.

– Jag är stressad, känner hopplöshet och hjälplöshet för jag kan varken rädda min son eller skydda honom, berättar den palestinska psykologen Heba, som av säkerhetsskäl inte kan uppge sitt efternamn, på en inspelning från Gaza som delats med TT.

– Det här måste få ett slut snart. Ingen människa klarar det vi är med om särskilt länge.

Vill "dö tillsammans"

Heba, som till vardags leder psykosociala program för unga i staden Gaza i War Childs regi, har talat med TT under tidigare stridigheter. 2021, efter elva dagars bombardemang, berättade hon om försöken att lugna sin son med andningsövningar och gymnastik efter varje bombnedslag.

Nu är allt annorlunda och mycket, mycket värre.

Det är nästan omöjligt att nå fram till personer i det belägrade Gaza, så en intervju med Heba går inte att genomföra. Sahar Smoom, som arbetar från ett kontor på en annan plats i regionen, berättar att psykologen och ytterligare en kollega med familjer evakuerats till södra Gaza. De har knappt fått några tillhörigheter med sig och har tagit skydd i ett litet ödehus.

– 50 personer trängs i huset och alla sover i samma rum. "Om vi ska dö vill vi dö tillsammans", säger de. Det gör mig förtvivlad, berättar Smoom.

På en ljudinspelning vittnar Hebas elvaårige son om att han är så rädd att han tror han ska svimma. Det han önskar nu är att slippa höra bomberna. Och att få "åka hem" och träffa sina kompisar.

Liknande vittnesmål kommer från FN-organet UNRWA. De har sammanställt uppgifter från föräldrar som berättar om akuta psykologiska trauman och panikattacker hos Gazas unga.

Akut hjälplinje

Sahar Smoom var i Gaza så sent som en vecka före krigsutbrottet. Då gjorde hon strategiska planer för hjälporganisationens arbete där 2024.

Nu har allt ställts på ända. Men hon berättar att War Child-teamet även efter krigsutbrottet lyckats leverera konkret hjälp till hundratals familjer. Och nu arbetar hon intensivt med att få till ett akut program för psykosocialt stöd, en form av hjälplinje där unga och vårdnadshavare kan få hjälp med panik och ångest.

– Människor i Gaza har levt med blockader och krig i 16 år men de säger att det här är det i särklass värsta de varit med om, berättar hon.

– Det handlar inte enbart om antalet döda utan att det bokstavligen talat inte finns någon säker plats i Gaza. Barn kan inte söka skydd hemma, i skolan eller i skyddsrum.

Lägg därtill att mat, vatten, mediciner och bränsle snart är slut i det av Israel belägrade området. Ingen normalitet existerar och det är svårt att hitta meningsfull sysselsättning som skingrar tankarna från de ständigt pågående bombräderna. Många barn har förlorat sina föräldrar och tvingas ta hand om yngre syskon.

Kan läka?

Bara i Gaza beräknas fler än 3 450 barn ha dödats under det krig som bröt ut efter Hamas attack mot Israel den 7 oktober, enligt siffror publicerade av FN:s barnfond Unicef.

Hamas, som är stämplad som terroristorganisation av bland annat EU och USA, dödade då minst 1 400 mestadels civila israeler i vad som i många fall var rena massakrer. Bland offren fanns ett stort antal barn.

FN:s barnkonvention ger barn rätt till utbildning, skydd och psykosocialt stöd. Att i nuläget lyfta blicken och tänka på läkande är dock svårt. Men Sahar Smoom understryker att det går att lindra smärtan hos barn med trauma, depressioner och posttraumatiskt stressyndrom.

– Insatserna varierar beroende på vad barnet varit med om. Men ju snarare vi kan starta dem ju större chans har vi att hjälpa.